Lär dig allt om din hårddisk

PARTITIONERING!

FORMATERING !

FILSYSTEM !

MBR !

Att installera en hårddisk !

Klona hårddisken !

Kopiera hårddisken !

Innehåll

• Att installera en hårddisk
• Andra partitoner/Fdisk
• Formatering av hårddisken
• Filsystem
• Högnivåformatering
• Hårddisken
• Källreferenser
• Lågnivåformatering
• Storleksbegränsningar
• Master boot record
• Partitonering
• Partitioner med fdisk
• Rekommenderade minimistorlekar på partitioner
• Trimma din hårddisk
• Vanliga filsystem
• Olika operativsystemer (Boot Managers)
• Kopiera Hårddisken
• Klona Hårddisken

Att installera en hårddisk

Beroende på hur hårddisken är förberedd måste man eventuellt först använda programmet FDISK, och sedan formatera hårddisken, innan man kan installera ett operativsystem. I detta fall betyder det att enheten du startar från måste innehålla Fdisk.exe samt Format.com. Det här är en guide till hur man installerar en IDE-hårddisk i en PC. Vare sig det är hårddisken i ditt hemmabygge, eller en extra håddisk i ditt nuvarande system som ska installeras, så kan du ha nytta av den här guiden. Texten tar även upp andra IDE-enheter som till exempel CD-ROM.

I teorin

Först bör man känna till grunderna om hur IDE-standarden fungerar. På dagens moderkort finns det två IDE-kontakter, två kanaler. Dessa kallas vanligen för Primary och Secondary IDE. Varje kanal klarar av två enheter, alltså kan datorn maximalt hantera fyra IDE-enheter. En flatkabel för IDE har således två kontakter för enheter. Kontakterna har 40 stift och är precis likadana på moderkortet som på enheterna .

Enkelt beskrivet kan man säga att varje kanal har en etta och en tvåa. Man måste därför börja med att ställa in enheterna efter dessa förutsättningar. Det sker med hjälp av småa byglar på enheten. Dessa sitter vid IDE kontakten på på enheten. Dessa brukar sitta vid IDE-kontakten på de flesta enheter, men på hårddiskar kan de även sitta under eller på den andra kortsidan. Hur byglarna ska ställas in brukar stå någonstans på enheten, eller i dess manual. De alternativ som finns är Single, Master, Slave
och Cable Select. Single (ensam) betyder precis vad namnet antyder; att man bara använder en IDE-enhet på den kanalen. I de flesta standarddatorer har man även en IDE-CD, varför hårddisken sällan är ensam på den första IDE-kanalen. Därför har de flesta av dagens hårddiskar ingen Single-funktion, utan Master används för båda alternativen. Detta är att föredra, eftersom man då inte behöver bygla om enhet nummer ett när ytterligare en enhet ska installeras. Master innebär alltså att enheten är nummer ett på den aktuella kanalen, antingen ensam eller tillsammans med en annan enhet. Slave innebär att enheten är nummer två på kanalen, men även en slave-enhet kan dock vara ensam på en kanal. Cable Select innebär att enheterna anpassar sig efter placering på IDE-kabeln, eller efter enheter som redan är inställda. Om det finns en Master på en kanal blir en enhet med CS automatiskt Slave.

I praktiken
Enhet ett på den första IDE-kanalen ska vara en hårddisk. Detta är systemets huvuddisk, C:, från vilken operativsystemet startar. Enhet nummer två blir som standard enhet ett på andra kanalen blir och enhet två på kanal två blir således. Hårddisken som du ska använda i ditt hemma- bygge (C:) ska således vara inställd som Master och kopplas till den första IDE-kanalen. De flesta hårddiskar är inställda som Single/Master från fabrik, varför man inte behöver ändra på detta. Med ett moderkort följer endast en IDE-kabel, varför en CD-ROM brukar kopplas till samma kabel som hårddisken. CD-spelaren blir således enhet två på IDE-kanal ett, och ska ställas in som Slave. IDE- kanalr två lämnas alltså tom för framtida uppgraderingar. Om du ska ha fler än två IDE-enheter måste du använda båda kanalerna, vilket kräver två flatkablar. Ska du koppla in ytterligare en hårddisk i systemet finns det två alternativ. Antingen sätter man den som Slave på IDE-kanal ett, och flyttar CD-spelaren till kanal 2. Eller så sätter man den som Master på kanal två. CD-spelaren kan då antingen vara kvar på kanal ett, eller flyttas till kanal 2. Om det finns två enheter på kanal ett, kan en enhet på kanal två ändå vara inställd som Slave, även om den är ensam. Denna får då IDE-plats fyra i datorns BIOS, nummer tre lämnas tom, men den får ändå enhetsbeteckning
E: av operativsystemet.

Hårddisken

Hårddisken är i själva verket bara en liten del inuti datorn. På den lagras nämligen alla program och data, storleken på [8]hårddisken kan vara från 0,5 giga uppåt.
Hårddiskens utveckling, för 30 år sedan var lagringskapacitet 0,5 megabyte, hårddisken var stor som en byrå, I dag är lagringskapacitet över 36 000 megabyte, och liten som en CD-box.
Övriga massaminnen är, disket,  cd-rom,  Zip,  CD-R.  CD-RW,  DVD,  samt bandminne.
Hårddiskens storlek (eller minnes kapaisitet meddelas i giga) En mega är miljon tecken, och en giga är tusen mega.
Hårddisken inverkar icke på datorns hastighet, utan på hur stora och många program som finns installerade, samt övriga information är sparad i datorn hårddisk.

IDE och SCSI hårddiskar.
Scsi användes i första hand av Macintosh-datorer,som fodrar scsi-programkort som vanliga PC mikror inte har färdigt installerat. Det gör att priset blir flere tusen mark dyrare än Ide hårddisken.
I bärbara datorer, är hårddisken fysiskt och minnes kapasitet mindre.På grund av storleken och specialteknik är priset betydligt dyrare än en vanlig hårddisk.

SCSI är rätt alternativ om du:

• Arbetar med avancerad bildbehandling eller anndra hårddiskintensiva uppgifter.
• Ska skaffa eller redan har en bildläsare eller CD-brännare.
• Arbetar med stora filer.
• Ska använda disken i en server.

På en vanligt 3,5 tums diskett kan man spara 1,44 mega. Konkurenten till den vanliga hårddisken är ZIP stationen, som sparar från 100 mega och uppåt.

Tillbaka till menyn

Formatering av hårddiskar

Formatering av hårddisk består i stort sett av tre olika delar. Lågnivåformatering,  Partiotionering och Högnivåformatering. 

För att hårddisken sedan skall gå att starta krävs dessutom vanligen att någon form av operativsystem installeras. Hårddisken består av en av de viktigaste beståndsdelarna i varje dator.
Den är en trogen mekanisk enhet, som ständigt snurrar på och som helst aldrig får gå sönder.

Det finns många olika sätt att nyttja lagringsutrymmet på och den snurrar på hela tiden och får helst aldrig gå sönder. Det finns många olika sätt att nyttja lagringsutrymmet på, och det finns många olika typer av fel som kan uppstå. Skivorna i en hårddisk består normalt av metall och ytan är täckt av ett tunt lager järnoxid, precis som på till exempel ett magnetband.

Men hur hittas informationen på hårddisken och hur vet hårddiskens huvud var den skall läsa eller skriva ? För detta krävs en organisation och denna skapas när hårddisken formateras." Detta görs i två steg, fysisk och logisk formatering." Se även krav på hårddiskutrymme. Behöver du hjälp [1] att formatera hårddisken gå in på internet så får du all den hjälp du behöver.

KOM IHÅG ATT GÖRA BACKUP PÅ ALLA VIKTIGA FILER OCH DRVIRUTINER

Tillbaka till menyn

LÅGNIVÅFORMATERING

En hårddisk måste allra först genomgå fysisk formatering. Denna utförs normalt redan vid tillverkningen och innebär att diskarna förses med grundelementens spår.

Spåren identifieras med hjälp av en numrering som startar med 0 på det yttre spåret. Spåren delas vidare in i områden som kallas sektorer, som kan lagra en fast mängd data, vanligen 512 byte. Varje spår har lika många sektorer.

Många anser att det inte går att göra lågnivåformatering på en IDE-disk. Om man ändå måste exempelvist vid ett svart virus eller en "borttappad" huvudstartpost, kan man på somliga moderkort, använda datorernas inbyggda BIOS-program för lågnivå-formateringen. Du kan också använda något fristående program t.ex. Checkit, Hdtest eller MS. Du måste alltid "boota" (starta) datorn och läsa in DOS från en systemdiskett

Lågnivåsformateringen utför följande:

• 2. Sektorerna får identifieringsmärken (sektors Ids) för varje spår. (Sektormarkeringarna skiljer sektorerna från varandra. Dessa kan med tiden bli svagare med den påföljden att DOS rapporterar "Sector not found"...
• 3.Testar hårddiskens yta.
• 4.Varje sektor fylls med ASCII tecken 2229 (sigma) Interleavfaktorn ställs in. Standardvärden 1:1 (på äldre hårddiskar 1:3) styrs delvis av HD:s drivkrets.
• 5."Hårda" (fysiska) fel på hårddisken märks ut och lokaliseringen sparas.
• OBS alla momenten nedan (partitionering, högnivåformatering) plus installation av DOS utförs automatiskt om du botar din dator från DOS systemdiskett1..

Tillbaka till menyn

GÖR BACKUP På VIKTIGA FILER OCH DRIVRUTINER,

För att eliminera felen så att dina datorproblem inte slutar i en total katastrof!

PARTITONERING

När hårddisken med hjälp av lågformateringen blivit preparerad är det dags att partitionera hårddisken. Detta görs lämpligen med hjälp av DOS-programmet FDISK (eller andra program t.ex. Onetrack, Disk Manager eller Speed Stor.)
Har du inte Fdisk på din systemdiskett, (den diskett du botar din dator ifrån), får du kopiera filen till disketten från en annan dator (finns i DOS-katalogen). Kom ihåg att du måste se till att du håller dig till den DOS-version som du sedan tänker lågniva-formatera hårddisken med !

PARTITIONERINGEN UTFÖR FÖLJANDE:

• 1. Delar in hårddisken i önskade Partitioner. (Enheter)
• 2. Informationen sparas i Huvudstartposten (MasterBoot Record MBR)
• 3. En primär (start) partion måste skapas för uppstart av hårddisken.
• 4. Ytterligare (utökande) partitioner kan skapas om man vill ha plats för andra operativsystem eller om man har ett äldre moderkort och en hårddisk vars kapacitet överstiger de maximala 512 MB som DOS (och äldre BIOS)
• Har man en hårddisk på t.ex. 1024 Mb kan lämpligen två partitioner på vardera 512 Mb skapas.
• Enheterna blir då C och D
• Moderna moderkort har ett BIOS som tillåter större hårddiskar än 512 Mb.
• Dock har Fdisk själv en begränsning som går ut på att man inte kan skapa större partitioner än 2,1GB
• i Windows 95 version B. För Windows NT och Windows 98 finns en annan typ av filsystem (FAT32)som ger möjlighet att skapa partitioner upp till, 2048 GB...! I Fdisk får du välja mellan de två filsystemen FAT 16 (med 2,1 GB begränsningen) och FAT32. Fdisk är relativt enkel att använda, välj bland de 5 menyerna och svara på de frågor som förekommer. För godkännande gäller ENTER, särskilt om du bara har en hårddisk och skall ha en partition (från DOS).
• Det är viktigt att du ser till att din primära DOS-partition blir aktiv. (får status A)

• Den nya hårddisken måste nu anpassas till datorn, genom att partitionera och formatera den. I Windows XP väljer man Startmenyn/Program/Administrationsverktyg/Datorhantering. Klicka på diskhantering. Partitionsguiden i XP är enkel att följa. Den både partitionerar och formaterar.
• Välj vilket filsystem du skall använda Fat 32 eller NTfs( används bara av XP och NT samt 2000). Behöver du kompatibilitet med andra operativsystem skall man välja fat32.
• Det finns en del myter om partitioner. Kanske har du hört att prestanda kan förbrättras om man delar upp hårddisken i olika partitioner och lägger program på en viss partition och andra filer på en annan partition.
• Det finns andra fördelar med det upplägget, men prestanda blir inte bättre, snarare tvärtom. Har du däremot två riktiga separata hårddiskar i datorn kan man få bättre prestanda om man lägger det viruella minnet på den hårddisk som man använder minst.

Tillbaka till menyn

HÖGNIVÅFORMATERING

Kallas också DOS formatering där logisk formatering utförs i datorn innan hårddisken kan användas och man placerar ett filsystem på hårddisken. Filsystemet låter operativsystemet använda hårddiskens utrymmen för att lagra och läsa data. Det finns en uppsjö av mer eller mindre vanliga filsystem som kan användas, exempelvist FAT16, FAT32, NTFS, HPFS NetWare och Linux Ext2. Före formateringen måste hårddisken partitioneras, delas upp i olika avdelningar eller volymer, och det är fullt möjligt att använda olika system på olika volymer, även filsystem som innehåller spärrar för hur stor hårddisken kan vara. Det handlar exempelvis om FAT 16:s begränsning till 65 536 allokeringsenheten (kluster) på vardera maximala 32 kilobyte vilket sätter gränsen till 2048 megabyte. Detta finns icke i FAT32, som tillåter i princip hur stor hårddiskar som helst (gränsen ligger vid 2000 gigabyte)

Högnivåformatering åstadkommer följande:

• 1. Raderar innehållet i Huvudstartposten. Rotkatalogen och informationen om filerna i FAT
• 2. Skapar (ny) DOS-Startpost, som bl.a. letar efter och lämnar över kontrollen till IO.sys och MSDOS.sys
• 3. Skapar (ny) Filtilldelningstabell (FAT) som berättar var på hårddisken filerna finns. D.v.s egentligen vad sektorerna som ett cluster (en fil) består av och var de finns.
• 4. Skapar(ny) Rotkatalog.
• Skriver in i FAT de områden (clusters, spar) som är dåliga och inte går att läsa/skriva på.

Tillbaka till menyn

EFTERJUSTERINGAR

Efter DOS-formateringen måste du ordna till din Autoexec.bat och Config.sys fil så att du åtminstone får tangentbordet på rätt språk (svenska). Skriv om dem med hjälp av EDIT eller kopiera över dem från din gamla hårddisk. De skall naturligtvis ligga i rotkatalogen C:\\. Utseendet variera rätt mycket men i en tom hårddisk kan innehållet vara ganska "tunt". T.ex.Autoexec.bat.PROMPT $p$g,PATH C:\\DOS,KEYB SV,C:\\DOS\\KEYBOARD.SYSEx.Config.sys (Behövs egentligen inte i detta läge)FILES=30,STACKS=9,256 Skapa en DOS-katalog och kopiera över de DOS-filer som du måste ha t.ex.keyb.comkeyboard.sys, display.sys och country.sys. (Kom ihåg att hålla dig till samma DOS-version.) Glöm inte att lägga in DOS-katalogen i din PATH. Pröva slutligen om din hårddisk bootar. Om så är fallet återstår installationen av programvaran eller något annat operativsystem

Windows 98 Formatera mera...

Att formatera hårddisken är något som många blir lite rädda för. Man vet i allmänhet att det tar bort all information på disken och att det inte går att få igen den igen. Men jag tycker inte att man skall vara rädd för att formatera.

Ungefär en gång per år tycker jag är lagom att formatera. Visst kan man göra det vart annat år men då finns risken att din "burk" börjar bli seg och irriterande trög i sitt arbete.

Här skall jag försöka beskriva hur du formaterar och installerar ett nytt fräscht operativ i din dator. Mycket kan hända vid formatering och installation, men bli inte orolig för det. Allt går att ordna och beräkna att det kommer att ta mycket mera tid är du tänkt dig från början, så blir du inte stressad. En formatering, installation med alla program, inställningar och fix och trix tar säkert 8-10 timmar innan du är nöjd. Det är inget du gör under en kafferast på jobbet.

Windows 98 Drivrutiner Steg 1

Börja med att ta fram alla disketter, drivrutiner, till dina maskinvaror så att du har dem till hands när det blir aktuellt att använda dem. Kolla så att du har startdiskett, annars gör en ny i windows det är smidigt i win98. Kontrollera så att du har en bra CD-skiva med win98. Den får givetvis inte vara skadad. Om du saknar någon drivrutin så hämta hem en ny från Inet, det blir mindre svordomar då när du väl är igång med installation.

Windows 98 Säkerhetskopiering Steg 2

Säkerhetskopiering är viktigt. Tänk på att du har en mängd information som du vill spara. Om du har en cd-brännare så är det en fördel då det blir lätt några hundra Mb information.

Har du bara möjligheten att spara på diskett så ta det absolut viktigaste. Som du förstår så kan du inte spara hela program men däremot rena filer såsom Word dok, Exel xls,bilder, osv. Glöm inte att spara mail adresser i Outlook, favoriter i Explorer och liknande. Det gör du genom att exportera till diskett. Har du bokföringsprogram så ta flera kopior på allt du bokfört. Disketter kan vara felaktiga, ta därför inte risken att något inte kommer med vid säkerhetskopiering. När du tycker att allt viktigt är sparat kan du börja formatera hårddisken.

Windows 98 Starta med diskett Steg 3

Stäng av din dator. Stoppa in start disketten och starta igång din dator. Nu skall datorn börja läsa från disketten.

Om den inte gör det så är inställningarna i bios felaktiga för din formatering. Stäng av datorn igen och starta på nytt. När du startar datorn igen håller du delete tangenten nedtryckt. Då kommer du in i bios inställningar. En rad olika inställningar kan göras men du skall troligtvis in i det andra alternativet från höger sida på alternativen. Den brukar kallas Bios Features Setup. Tryck return och du kommer in i inställningarna. Här hittar du något som heter Boot Sequence. Med page up och page down tangenten kan du ändra inställningen. Den bör heta A,C,SCSI. Tryck sedan Esc tangenten och sedan välj Save & exit setup. Vad du gör är att tala om för bios att den skall boota från din diskettstation.

Prova nu att stoppa in disketten igen och starta om datorn. När den har läst från disketten kommer du att få frågor om du vill starta datorn med stöd för cdrom m.m.. Välj alternativet stöd för cdrom. När allt är inläst stannar datorn vid att den väntar på kommando.

A:\ Skriv fdisk. Det kommer att se ut så här: A:\fdisk

Tryck return och fdisk programmet laddas. Du kommer att få en fråga om du vill aktivera stort diskstöd. Svara ja på den frågan. I fdisk kan du ta bort, skapa och ändra primära och utökade partitioner. Jag tänker inte gå in närmare på hur fdisk fungerar så du får härja vilt så lär du dig. Eftersom du nu har en hårddisk som du tänker formatera så behöver du inte vara orolig för att förlora information. Om du inte vill ändra någon partition så kan du lämna det som det var. Då kan du gå tillbaka till där vi började med A:\. Följ instruktionerna för att ta dig ur programmet. Det är bara att trycka Esc några gånger.

Windows 98 Formatering Steg 4

Nu kommer vi till den riktigt roliga delen av arbetet. Att få skriva det efterlängtade kommandot format C: När man tänker på detta magiska kommando så skälver man inombords. Skriv format C: Det kommer att se ut så här:

A:\format C:

Nu börjar ett annat program köras. Du får information om att på disken x kommer all information att förloras. Om du tycker det är okej så svarar du ja på det. Normalt skriver man ett y och sedan tryck return. Formateringen börjar och du ser hur den arbetar sig igenom din disk med att informera i hur många procent. Det kan ta från några minuter till någon timma. När det är klart så är det dags att installera operativt på nytt.

Windows 98 Nyinstallation Steg 5

Kontrollera att du har rätt sökväg till din cdrom. Cdromen flyttas beroende på hur många partitioner du har. Om A: är din diskettstatioså borde hårddisken vara C: då blir cdrom D: Men har du fler partitioner så kan cdrom bli E:eller kanske F:

Kontrollera det genom att sätta in win98 cd:n.Skriv t.ex. D: om du har en partition, tryck sedan return. Skriv dir och du får fram vad som finns på din win98 cd. Det ser ut så här: D:\dir

När du vet var cdromen är skriver du install och tryck return. D:\install

Nu kommer datorn att förbereda installation av win98 i din dator. Om allt går väl så märker du hur "burken" börjar tugga i sig information från cd:n. Om det verkar gå bra så kan du hälla upp en kopp kaffe och luta dig tillbaka, medan Windows jobbar. Du kommer att få några frågor under installationens gång. Läs noga vad som efterfrågas då kommer allt att gå bra.

När Windows är klar så återstår bara att installera de program som du har. Återställ från dina säkerhetskopior, kontrollera att drivrutinerna fungerar om inte så ominstalleradem. Efter allt detta har du en ren och snabb"burk" igen.

Tillbaka till menyn

MASTER BOOT RECORD

(kallas också bootsektorer) är data som lagras i början av varje partition på en hårddisk och som innehåller helt enkelt information om partitionens uppbyggnad. Först på varje fysisk hårddisk finns en så kallad Master Boot Record MBR som upptar den första sektionen på 512 byte. På hårddiskens cylinder 0, spår 0, huvud 0 lagras information om enhetens partitioner. Där finns uppgifter om det finns något operativsystem på enheten och var det i så fall är beläget.

Tillbaka till menyn

VANLIGA FILSYSTEM

• Välj rätt filsystem
  En viktig del är vilket filsystem som används på hårddisken. Filsystem är den struktur som operativsystemet använder för att lagra filer på hårddisken. Använder man Windows XP finns det två filsystem att välja på fat 32 eller ntfs. Ntfs är bättre på att hantera stora hårddiskar, är säkrare och har inbyggda funktioner för att automatiskt kryptera och/eller komprimera vissa filer eller mappar på hårddisken.
  Har man en dator med flera operativsystem kan det dock vara fat 32 att föredra.Vill man ha Windows 98 och Windows XP installerar på samma dator och att dessa operativsystem ska kunna hämta data från samma hårddisk måste den vara formaterad med fat 32.
• Windows Me och tidigare kan inte använda hårddiksar formaterad med ntfs.
• Fat ( File Allocation Table) Microsofts ursprungliga filsystem sedan DOS tidigare dagar. Stöds av DOS, Windows 3/95/98/NT samt Linus. Kallas numera för FAT 16.
• FAT32 (File Allocation Table 32 Microsofts senaste filsystem, med stöd för stora hårddiskar. Medföljer Windows 95B och 98 och stöds inte av andra operativsystem. FAT32 är ett filsystem som tillåter partitioner på upp till 2 terabyte med en jättestor partition med FAT32, och då blir hårddisken och hela datorn betydligt långsammare jämfört med flera partitioner med FAT 16. Små filblock gör att utrymmet på en stor hårddisk utnyttjas bättre, men alltför många filblock gör hårddisken långsammare. Om man har minst en 400MHz dator med snabb hårddisk, rekommenderas FAT16, som är betydligt snabbare. Moderna hårddiskar på 8 GB eller större brukar vara snabba nog att orka med FAT32. Mera uppgifter om FAT 32
• Det finns dock tredjepartsprogram som gör FAT32-partitioner åtkomliga för Windows NT se stöd för hårddisken
• NTFS -filsystem som rymmer mycket
  Windows XP- versionerna kommer de gamla FAT-filsystemen att fasas ut, och i stället kommer användare inom alla områden att få bekanta sig med filsystemet NTFS.
  Vad är NTFS?
  NTFS, (New Technology File System) infördes redan 1993 Windows NT byggdes för i första hand server- och nätverksmiljö, och viktiga saker lades in i NTFS var stöd för säkerhet, användarstyrning och inte minst stora hårddiskar.
  NTFS tillåter utan prut diskvolymer (partitioner) på nära nog ofattbara en miljard miljarder megabyte. Samt upp till 25 partitioner (logisk enhet B-Z)
  Jämför detta med volymgränsen 2000 megabyte i FAT, eller några futtiga terabyte i FAT32.
  NTFS är också snabb och effektiv, men ger i små volymer just inge prestandafördelar jämför med FAT, snarare tvärtom eftersom grundkatalogen är mer komplex att hantera. Först vid någon gigabyte eller många filer blir prestandaövertaget över FAT uppenbart.
• Välja mellan NTFS, FAT och FAT32
  Du kan välja mellan tre olika filsystem för diskpartitionerna på en dator där Windows XP körs: NTFS, FAT och FAT32. Med hjälp av informationen nedan kan du jämföra de olika filsystemen.
• Filsystemet NTFS rekommenderas av följande skäl:
  NTFS-filsystem är mer kraftfulla än FAT- eller FAT32-filsystem och innehåller funktioner som behövs för Active Directory och andra viktiga säkerhetsfunktioner. Om du väljer NTFS som filsystem kan du använda funktioner såsom t ex Active Directory och domänbaserad säkerhet. Det är enkelt att konvertera partitioner till NTFS. Installationsprogrammet gör det lätt att konvertera det befintliga filsystemet oavsett om det är FAT, FAT32 eller en tidigare version av NTFS. Den här typen av konvertering behåller filerna intakta (till skillnad från att formatera en partition). Om du inte behöver filerna på partitionen och du har en FAT- eller FAT32-partition rekommenderar vi att du formaterar partitionen med NTFS istället för att konvertera den från FAT eller FAT32. När du formaterar en partition raderas all information på partitionen så att du får en helt ren enhet.
  Oavsett om en partition formaterats med eller konverterats till NTFS så är NTFS det bästa filsystemet. Om du vill ha ytterligare information om Convert.exe efter installationen klickar du på Start, klickar på Kör, skriver cmd och trycker sedan på RETUR. Skriv help convert i kommandofönstret och tryck sedan på RETUR.
  Du måste använda NTFS om du vill behålla kontrollen över behörighet till filer och mappar och stödja begränsade konton. Om du använder FAT32 har alla användare åtkomst till alla filer på hårddisken oavsett vilken kontotyp de har (administratör, begränsad eller standard). NTFS är det filsystem som fungerar bäst med stora diskar. (Det filsystem som fungerar näst bäst med stora diskar är FAT32.)
  Det finns en situation där du kanske vill välja FAT eller FAT32 som filsystem. Om du har en dator som i vissa lägen måste köra ett tidigare version av Windows men som i övrigt kör Windows XP måste du ha en FAT- eller FAT32-partition som primärpartition (eller startpartition) på hårddisken. De flesta tidigare versioner av Windows kan inte komma åt partitioner som använder den senaste versionen av NTFS. De två undantag som finns är Windows 2000 och Windows NT 4.0 med Service Pack 4 eller senare installerat. Windows NT version 4.0 med Service Pack 4 eller senare installerat har tillgång till partitioner med den senaste versionen av NTFS men med vissa begränsningar. Datorn kommer inte åt filer som har lagrats med NTFS-funktioner som inte fanns när Windows NT 4.0 släpptes.

• NTFS FAT FAT32
  En dator som kör Windows XP eller Windows 2000 kan komma åt filer på en NTFS-partition. En dator som kör Windows NT 4.0 med Service Pack 4 eller senare installerat kan komma åt vissa filer. Andra operativsystem kommer inte åt filerna. Åtkomst är möjlig via MS-DOS, alla versioner av Windows, Windows NT, Windows 2000, Windows XP och OS/2. Åtkomst är endast möjlig via Windows 95 OSR2, Windows 98, Windows Millennium Edition, Windows 2000 och Windows XP.
• I den följande tabellen jämförs möjliga disk- och filstorlekar för de olika filsystemen.
• NTFS

Rekommenderad minsta volymstorlek är ungefär 10 MB.
Volymstorlekar som är mycket större än 2 terabyte (TB) hanteras.
Kan inte användas på disketter.
Filstorleken är endast begränsad av volymstorleken.

• FAT
• Volymer från diskettstorlek upp till 4 GB.
  Inget stöd för domäner.
  Inget stöd för domäner.
  Maximal filstorlek är 2 GB.
• FAR 32
  Volymer från 512 MB till 2 TB.
  I Windows XP kan du bara formatera FAT32-volymer upp till 32 GB.
  Maximal filstorlek är 4 GB.

VFAT (Virtual File Allocation Table)

Inte ett filsystem i sig själv, utan mera en utökning av både FAT och FAT32, med stöd för långa filnamn. Introducerades med Windows 95.

• HPFS (High Performance File System) Ett filsystem som användes av OS/2.
• NTFS (New Technology File System) Windows NT:s filsystem.
• EXT2 (Second Extended File System) Linux filsystem
• CDFS (Compact Disk File System) Det filsystem som användes pa cd-skivor.
• UDF (Universal Disk Format) Ett relativ nytt filsystem med stöd för cd-rw.
• Reparation av filerna FAT

Tillbaka till menyn

Rekommenderade minimistorlekar på partitionerna

Dos: 3 MB. Men om du gör en en standardinstallation av DOS 6.2 krävs ca 7 MB.

Win 95/98 Grundsystemet ryms på 60 MB men det sväller snabbt ut med typsnitt DLL:er och systemverktyg minst 250 - 400 MB.
Detta förutsätter att du direkt efter installationen flyttar katalogerna Program och Program filer från systempartitionen till en särskild partition för program och data. Om du vill ha programmen i samma partition som operativsystemet, lär du däremot behöva så mycket som möjligt t.ex 2 eller 10 gigabyte.

Windows ME rekommenders

Win NT 3.51 rekommenderas 200 MB. Inga stora program får plats att installeras i denna partition.

Win NT 4 Workstation grundsystemet med VFAT ryms på 140 MB, rekommenderas 400-500 MB. Inga stora program får plats att installeras i denna partition.

Windows 2000: Microsoft rekommenderar 2GB för partitionerna.[6]

Windows XP rekommenderar

OS/2 Warp3 grundsystemet med HPFS 60 MB, anslutning till nätverk eller TCP/IP kräver ytterligare ca 30 MB rekommenderar 150 MB Inga stora program får plats att installeras i denna partition.

OS/2 Warp 4 system med HPFS och anslutning till nätverk ca 150-200 MB rekommenderar 250 MB.

Linux: grundsystem med det grafiska skalet X Window kräver ca 80 MB. En lämplig swap partition är samma som datorns mängd RAM rekommenderar 150 MB. Nu (år 2000) är dock hårddiskarna större och billigare så rekommenderad partition på minst 600 MB.

Tillbaka till menyn

FILSYSTEM

Ett filsystem är de metoder och data strukturer som ett operativsystem använder för att hålla ordning på de filer som lagras i en partition.

Filsystemet skapas vid formateringen. Vanligaste är fortfarande de olika varianterna av FAT Linux använder Unix filsystem. I NT-världen förekommer också NTFS, mera uppgifter om filsystemet NTFS

Förkortningen FAT står för File Allocation Table,

FAT finns i tre grundvarianter FAT12,  FAT16.  FAT32,  där siffrorna anger hur många bitar som används för numrering av filallokeringsenheterna (klustren). FAT 12 var en mycket tidig variant som bara fungerade för disketter och mycket små hårddiskar, medan FAT 16, eller bara FAT varit all enrådande i många år.
När hårddiskarna började växa ordentligt i kapacitet, skapades FAT32 för att kunna hantera även dessa. Begreppet VFAT tillkom med Windows95 men är egentligen inte ett nytt filsystem, utan en utökning, ett nytt sätt att använda det befintliga. Den enda egentliga skillnaden det innebär är möjligheten att använda långa filnamn och VFAT hanterar både FAT16 och FAT32. NTFS användes enbart av Windows NT (som också kan utnyttja FAT16 samt i Windows 2000 även FAT32.
Det är helt inkompatibel med FAT och är ett i alla avseende bättre filsystem än detta. Det är betydligt robustare och har fler funktioner och möjligheter, med färre begränsningar, samt med inbyggd säkerhet, feltolerans och filkomprimering

FAT En hårddisk minsta enhet är en sektor, alltså 512 byte. Att hantera filer i så små enheter skulle vara både omständigt och tidsödande. I Fat inrättas istället något som kallas allokeringsenheten eller kluster, som innehåller ett antal sektorer, varierande från 4 till 64 stycken, alltså från 2 till 32 kilobyte.
Alla uppgifter om detta lagras i filallokeringstabellen (File Allocation Table, FAT), där användningen av varje kluster beskrivs och utnyttjade kluster länkas tillsammans till filer.
Filallokeringstabellen lagras omedelbart efter partitionens bootsektor och följs sedan av en exakt likadan kopia. Tanken bakom detta är att det skall gå att rädda partitionens innehåll med hjälp av säkerhetskopian om något fel skulle inträffa. Här är en jämförande summering mellan de olika FAT:

Användes till:

FAT12 Disketter och små hårddiskar.

FAT16 Små och mellanstora hårddiskar.

FAT32 Mellanstora till jättestora hårddiskar.

Storlek på varje FAT ingång.

• 12 bitar Maximalt antal cluster 4087 x.
• 16 bitar 65526 x.
• 28 bitar 268 435 456 x.

Cluster storlek som används:

• 0,5 KB till 4KB
• 2 KB till 32 KB.
• 4 KB till 32 KB.

Max volym storlek:

• 16 736 256.
• 2 147 123 200.
• Cirka 2- 12.

X Minus ett litet antal kluster som används av FAT själv. Exempel: FAT 16-klusterstorlek och Partitionsstorlek

• Kluster Storlek, 2kb.
• Maximal Partitionsstorlek (Binär MB),127.98 MB.
• Maximal Partitionsstorlek(Byte).134 197 248 MB.
• Kluster Storlek, 4kb.
• Maximal Partitionsstorlek (Binär MB),255.96 MB.
• Maximal Partitionsstorlek(Byte).268 394 496 MB.
• Kluster Storlek, 8kb.
• Maximal Partitionsstorlek (Binär MB),511,92 MB.
• Maximal Partitionsstorlek(Byte).536 788 992 MB.
• Kluster Storlek, 16kb.
• Maximal Partitionsstorlek (Binär MB),1023,84 MB.
• Maximal Partitionsstorlek(Byte).1 073 577 984 MB.
• Kluster Storlek, 32kb.
• Maximal Partitionsstorlek (Binär MB),2047,69 MB.
• Maximal Partitionsstorlek(Byte).2147 155 968 MB.

Tillbaka till menyn

SKADADE KLUSTER

Skadade kluster Identifiera och reparera skivfel (Windows XP)Använd verktyget Felkontroll när du söker efter fel och dåliga sektorer i filsystemet och på hårddisken.

Öppna Den här datorn och markera sedan hårddisken som du vill kontrollera. Klicka på Egenskaper på Arkiv-menyn. Klicka på Kontrollera nu under Felkontroll på fliken Verktyg. Markera kryssrutan Sök efter skadade sektorer och försök att reparera dem under Alternativ för diskkontroll.

Obs! Du öppnar Den här datorn genom att klicka på Start och sedan på Den här datorn. Samtliga filer måste vara stängda för att du ska kunna köra skivkontrollen. Om volymen används kommer ett meddelande att visas som frågar dig om du vill göra diskkontrollen nästa gång du startar datorn. Diskkontrollen kommer då att köras nästa gång du startar om datorn. Volymen kommer inte att vara tillgänglig för andra uppgifter under diskkontrollen.

Om volymen har formaterats som NTFS loggas automatiskt alla filtransaktioner och alla dåliga kluster ersätts automatiskt och kopior av nyckelinformationen om alla filer på volymen sparas.

Du kan inte formatera systempartitionen eller startpartitionen. Komprimering stöds bara på NTFS-enheter. Vid snabbformatering tas alla filer bort från disken, men disken söks inte igenom efter skadade sektorer. Använd bara det här alternativet om disken har formaterats tidigare och du vet att den inte är skadad.

STORLEKSBEGRÄNSNINGAR

Det finns ett antal olika begränsningar för hur stor hårddisk som kan användas i olika sammanhang

528 megabyte Den har att göra med att IDE och INTI3 tillsammans sätter stopp vid 1024 cylindrar, 16 huvuden och 63 sektorer, vilket ger 528 482 304 byte (504 megabyte) och detta är vad DOS/Windows meddelar

2048 megabyte. Denna begränsning gäller partitionsstorlek vid användning av filsystem FAT 16 i DOS[8]. Maximala antal tillåtna kluster är 65 536 med en storlek på 32 kilobyte. Större hårddiskar kan dock användas genom partitionering. Problemet överkoms med tillkomsten av FAT32.

3,2 gigabyte Denna gräns gäller BIOS

4.2 gigabyte Gräns för partitionsstorlek med Windows NT. När filsystem FAT16 används med 64 kilobyteskluster.

32 gigabyte BIOS från Award (-99) klarade inte att hantera hårddiskar större än 32 gigabyte. Denna gräns gäller även för Windows95 där håddisksgränsen är 32 gigabytes, medan detta inte är något problem för Windows 98 eller NT4

Tillbaka till menyn

PARTITIONERING MED FDISK

För att en ny hårddisk ska kunna användas måste den först partitioneras och formateras. DOS och Wiondows görs det förstnämnda med FDISK. När programmet startas presenteras en fråga om hur stor diskstad som skall aktiveras. Om FAT32 ska kunna användas ska svaret på denna fråga vara J.
Vid svaret N inaktiveras FAT32, medan stödet för stora hårddiskar finns kvar. För att skapa en hårddisk med endast en partition:

• Välj aktuell hårddiskenhet
• ändra aktuell hårddiskenhet", om det finns flera.
• Välj 1, "Skapa DOS-partition eller logisk DOS-enhet".
• Väj 1. "Skapa primära DOS-partition".
• Fdisk bekräftar enhetsintegriteten, vilket tar en stund, och frågar sedan om allt tillgängligt utrymmen ska användas för den primära DOS-partitionen. Besvara med J.
• När det hela ar klart, lämna Fdisk med Escape. Om aktiv partition saknas, varnar programmet för detta. Välj då 2, "Bestäm aktiv partition", för att göra partitionen bootbara.
• Starta om datorn före formateringen.

För att skapa en hårddisk med en primär och flera logiska partitioner:

• Välj aktuell hårddiskenhet andra aktuell hårddiskenhet", om det finns flera.
• Välj 1, "Skapa DOS-partition eller logisk DOS-enhet".
• Välj 1."Skapa primär DOS-partition".
• Fdisk bekräftar enhetsintegriteten och frågar sedan om alla tillgängliga utrymme ska användas för den primära DOS-partitionen. Besvara med N.
• Ange storleken på den primära partitionen. När det hela är klart, återgå till huvudmenyn med Escape.
• Välj 1. "Skapa DOS-partitionen eller logisk DOS-enhet".
• Välj 2. "Skapa utökande DOS-partition".
• Fdisk bekräftar enhetsintegriteten och frågar sedan om all tillgängligt utrymme ska användas för den utökande DOS-partitionen. Besvara med J. När det hela är klart, återgå till föregående meny med Escape.
• Välj 3. "Skapa logiska DOS-enheter i den utökade DOS-partitionen".
• Fdisk frågar sedan om all tillgängligt utrymme skall användas för den logiska DOS-partitionen. Svara J om du bara vill göra en logisk partition, annars N.
• Fyll i önskad storlek om du valt att göra flera partitioner.
• Efter partitioneringen meddelar Fdisk att det är klart, om all utrymme är utnyttjat, eller väntar annars på storleken för nästa partition.
• Upprepas till utrymmet är fyllt.
• När det hela är klart, lämnas Fdisk med Escape. Om aktiv partition saknas, varnar programmet för detta. Välj då 2. "Bestäm aktiv partition", för att göra en primär partition bootbar.
• Starta om datorn.

Det finns givetvis massor av variationer på detta. Till exempel kan du ta bort befintliga partitioner, göra nya bestämda aktiva partitioner och visa partitionsinformation. Var ytterst försiktig med detta och säkerställ att du tar bort rätt partition, annars förlorar du kanske viktig data. Det finns heller inga krav på att en primär partition skall skapas, om det inte handlar om den första hårddisken. Det går lika bra att använda enbart utökande partitioner.

Partionera och formatera extra hårddiskar görs olika i windows XP resp 98 eller Me:

1. Först beskrivs Windows XP: Högerklicka på Den här datorn (finns på skärmen, eller under startknappen). Välj Hantera, välj till vänster Lagring, sedan Diskhantering. Du får nu en översikt över enheternas utseende, samt en guide som leder dig rätt.

2. I Windows 98 eller Me avänds dos-programmet Fdisk (kan även köras från Start-Kör). Stor försiktighet så att du ej formaterar den gamla hårddisken. Börja med alt 5 i Fdisks meny. Begär Ändra aktiv hårddisk. Se noga till att det är den nya disken som är aktiverad. Välj sedan alt 1 för skapa Dos-partition, sedan alt 2 för skapa utökad Dospartition. Avsluta Fdisk och starta om Pc:n.

Nu måste den nya hårddisken formateras. Öppna ikonen Min Dator där den nya hårddisken ska visas som en ikon. Kontrollera att det är rätt hårddisk genom att dubbelklicka på ikonen. Det ska inte gå att läsa från hårddisken ännu eftersom den inte är formaterad. När du har försäkrat dig om att det är den nya disken högerklickar du på ikonen och väljer Formatera.

Formatering Windows XP Enklaste är naturligtvis att starta datorn med hjälp av Windows XP-skivan och följa installationsanvisningarna till det att du kommer till det att du kommer till ett läge där du kan formatera, ta bort och lägga till partitioner på din disk. Där kan du också välja vilket filsystem som din hårddisk ska ha: Fat eller NTFS. Detta funkar bra om du vill göra en ominstallation av ditt system

TIPS: Kopiera in Fdisk pa Windows startdisket.

Efter partitioneringen ska partitonerna formateras. Gäller det den primära partitionen på en ny första hårddisk måste det göras i DOS, men annars går det minst lika bra att starta Windows och formatera därifrån. DOS-kommandot är: Format X: där X är aktuell enhetsbetäckning.

"VARNING"!

Tänk på att enhetsbeteckningen kan "flytta runt" om du har flera hårddiskar, beroende på vilken typ av partitioner som tillkommit eller tagits bort. Kontrollera noga att du inte formaterar fel enhet.

Tillbaka till menyn

Andra partitioner

ANDRA PARTITIONER

Partitioner brukar ändras med ett program som heter Fdisk. Operativsystemen DOS, Windows 95, OS/2 och Linux har dock var och ett sina egna versioner av Fdisk, som inte får förväxlas. Startbara system i separata partitioner. Genom att dela upp hårddisken i partitioner för de olika systemen, går det att välja startsystem med hjälp av ett särskilt startprogram.

Tillbaka till menyn

Trimma din hårddisk

• Ta bort skrivbordsbakgrunden (bilderna slöar ned systemet.)
• Inga animationer (gör datorn långsammare).
• Minska antalet färger (ju fler färger datorn använder, desto mera kraft behövs).
• Filhantering (slang onödiga filer)
• Ordning i papperskorgen (töm papperskorg)
• Radera temporära filer (Temp.)
• Surf filer (Internet)
• Radera onödiga program.
• Och Windows tilläggen
• Skippa typsnitter
• De här filer kan man slänga
• Windows skapar en hel del filer, som utan problem kan raderas. Följande kan du kasta *.txt*.prv*.log*.old*.bak*.000*.001.gid.fts (etc.). Lägg dessa filer i en tillfällig mapp och kom ihåg var de hörde hemma. Låt dem ligga i "KARANTÄRN" i några dagar tills du märker att datorn klarar sig utan dem. Då är det bara att kasta dem för gott.
• Kom ihåg "okända filer", som du är sugen på att slänga bör du ta tillvara först som "TEST-SLÄNGA". Det gör du antingen genom att döpa om filen eller om de är många genom att flytta dem till en annan katalog på hårddisken. Skulle Windows protestera eller något program sluta fungera vet du att filerna används till någonting.
• Töm Auto startmappen.
• Defragmentera hårddisken
• Och kontrollera den (Scandisk)
• Skaffa ett avinstallationsprogram
• Har ni åsikter negativa eller positiva skriv till mig

Tillbaka till menyn

Snabbare dator

• Med enkel trimning kan datorn bli ännu lite snabbare, utan att det kostar. Det handlar om att få ordning på röriga hårddiskar och hitta genvägar som startar pc fortare.
• En hårddisk består av en eller flera magnetskivor. Skivorna snurrar med 7500 eller 5400 varv per minut, beroende på modellen. Varje varv av skivan är längre ju närmare ytterkanten läshuvudet kommer. Vid ytterkanten kan hårddisken läsa och skriva mer information per sekund än längst in mot skivans centrum. Hårddisken börjar alltid med att placera information längst ut på skivan där överföringshastigheten är som störst. Skillnaden är ganska stor. En modern hårddisk kan överföra 55 megabyte per sekund i spåren längst ut mot ytterkanten. Längst in på skivan sjunker den siffran till straxt under hälften.
  För att sätt upp farten på hårddisken kan alltså vara att helt enkelt ta bort gammalt skräp, radera filer som man inte längre behöver.
  
  Disken blir dock inte automatiskt snabbare bar för att man tar bort gamla filer. Man måste också se till att alla filer placeras längst ut mot skivans kant. Detta gör man genom att se till att hårddisken blir defragmenterad.
  När en fil lagras på hårddisken, delas den upp i kluster, små delar på ofta fyra kilobyte. Bäst är det om dessa delar placeras efter varandra på hårddisken. När filer raderas på hårddisken skapas lediga utrymmen på olika delar av skivan.
  När man sparar en ny fil kan Windows fylla igen dessa hål. Men resultatet blir att delar av filen är utspridd på olika ställen av hårddisken. På fack språk heter det att filen är fragmenterad. det betyder att läsa in en fragmenterad fil tar längre tid. Läshuvudet hoppar till olika delar av skivan.

Virtuellt minne

• En annan orsakt till sämre prestanda är virtuellt minne. Datorn har en viss mängd arbetsminne, som 256 eller 512 megabyte. De program som körs och de data som man använder för stunden måste lagras i arbetsminnet. När allt är upptaget går det inte att starta något mer program.
• För att komma förbi problemet använder Windows något som heter virtuellt minne. Det är en plats på hårddisken som Windows reserverar, när vanliga minnet är fullt kastar Windows ut en del av informationen som finns i minnet och placerar det på hårddisken. På detta sätt blir en del av arbetsminnet ledigt.
• Det finns en nackdel med virtuellt minne. Hårddisken är mycket långsammare än arbetsminnet. Processorn tvingas här vänta på att skyffla fram och tillbacka till hårddisken.
• Har datorn 64 megabyte minne är det virtuella minnet 96 megabyte som standard. Har man 512 megabyte minne är virtuella minnet 768 megabyte stort.
• Ändra inställningar, man kan ställa in hur mycket virtuellt minne Windows ska använda. har man 512 megabyte minne eller mera kan man prova att helt stänga av den bästa prestanda, man märker om det inte funkar genom att program klagar på att det finns för lite minne. Då är det bara att slå på det virtuella minnet igen.
• Man kan ange exakt hur stort det virtuella minnet ska vara. har man 128 megabyte minne kan det vara lämpligt att avsätta 600 megabyte för virtuella minnet, har man 256 kan det vara 500 megabyte. Här lönar det att pröva sig fram, varje förändring krväver omstart av datorn.

Tillbaka till menyn

Olika operativsystemer (Boot Managers)

Microsoft brukar skilja på bootpartition och systempartition, och det är detta som kan utnyttjas för att göra multibootande system.

Men för att kunna skapa möjligheten att starta Windows9x från en annan partition, eller ett system med flera olika DOS-baserade operativsystem, krävs användning av något bootmenyprogram (Boot Managers) som kan konfiguera om partitionerna och göra olika partitioner primära och aktiva.

Sådana program kräver ibland en egen liten partition att arbeta från.

Och värre blir det ju flera operativsystem, exempelvis Linux och BeOS, som blandas in. Svårare situationer kan uppstå vid laboration med olika filsystem, eftersom alla operativsystem inte kan hantera de senaste filsystmen.

FAT 16                                FAT 32         NTFS4        NTFS5            EXT2

Windows 2000                        x                x                    Konverteras    x

Windows NT4.0                      x                                       x                    Med SP4

Så monterar man en hårddisk till

• Koppla ur och skruva loss. Finns det bara plats är det inga större problem att själv montera en extra hårddisk. Tänk bara på att köpa en hårddisk av ide-typ eftersom den ska kopplas till datorns ide-buss. Det är också klokt att satsa på en stor hårddisk. Räkna på antal megabyte per euro har hårddisken aldrig varit billigare än idag. Och så snabba disk som möjligt.

• Innan man så mycket petar på hårddisken ska man göra en säkerhetskopia. Det viktigaste är att säkerhetskopiera dokumenten.Tänk också på dina favoriter i Internet explorer, även e-postprogram m.m.
• 1.JORDA DIG
  All elektronik är känslig för statisk elektricet. Se till att du är urladdad innan du tar i en hårddisk eller öppnar datorn.
• 2.ÖPPNA DATORN
  Innan man kan montera den nya disken i datorn måste alla yttre enheter kopplas bort. Glöm inte att också dra ur nätsladden.

Med stjärnmejsel och skruva bort de skruvar på datorn baksida som håller höljet på plats. De kan också sitta på framsidan, bakom en löstagbar front.

• 3.LETA REDA PÅ EN LEDIG PLATS
  Var bara observant så att du inte skruvar bort de skruvar som håller nätdelen på plats. Nätdelen är den del i datorn dit strömmen kopplas. När skruvarna är borta ska höljet av. Här skiljer det som sagt en hel del mellan olika modeller. På vissa skjuter man hela lådan bakåt och lirkar av den uppåt. Var försikgit när du tar bort höljet, som dörmodligen sitter ganska hårt, så att dun inte förstör det eller bryter av någonting. Det kan finnas vassa kanter innanför skalet eftersom det döljer sig ett metallskelett innanför höljet. När man har fått bort lådan är det VIKTIGT att inte vidröra några komponenter i datorn. Risken är stor att de förstörs av statisk elektricet. Ta tag i någonting jordat innan du börjar rota i datorn.

• 4.GÖR INSTÄLLNINGAR PÅ DÅRDDISKEN
  I de flesta fall måste man göra en inställning på de båda hårddiskarna. På hårddisken finns små kontakter och man kan placera en liten plasthylsa över de olika kontakparen. Genom att flytta hylsan gör man olika inställningar på hårddisken. Den disk som ska vara först i kedjan ställer man in som MASTER den andra som SLAVE. Undersök vilka inställningar som är gjorda på den hårddisk som redan är installerad.
• 5.Montera fast hårddisken
  Nu är det dags att ta fram den nya hårddisken. Men innan du monterar den måste hårddisken byglas rätt. En ide-buss kan maximalt hantera fyra enheter kopplade två och två. Eftersom två enheter kopplas till samma sladd måste de skiljas åt. Det gör man genom att bygla enheterna till master och slaver. Bygligen gör man genom att flytta ett litet stift på hårddiskens baksida. Din gamla hårddisk är förmodligen master, så din nya hårddisk måste byglas som slave, om den skall sitta på samma kabel.Ska din nya hårddisk ersätta den gamla, eller sitter ensam på den andra ide-kontakten kan man lämna den som den är vid leveransen.

• En annan variat som blir allt vanligare är Cable select. Idet fallet ska alla enheterbyglas som CS och i stället är det kabeln som styr. Om din tidigare hårddisk är Cable select-byglad är det så det fungerar i din dator.
• Den befintliga hårddisken sitter oftast i datorns framkant under diskettenheten med cd-eller dvd-läsaren överst. Den främre delen av datorn är en ställning som håller standrad mått och är anpassad för att kunna ta emot en hårddisk. Bredden på en hårddisk är 3,5 tum.
• Vänd hårddisken rätt innan du för den på plats. Elektroniken ska vara nedåt och kontakterna bakåt. Nu gäller det att försöka lirka in hårddisken i ställningen Troligtvis finns det en massa kablar i vägen. Du kan behöva koppla bort dem, men har du tur räcker det att vika dem åt sidan. Nu är det bara att skjuta hårddisken på plats

• Koppla in hårdisken
  Nu kan man skruva fast hårddisken med de små skruvarna som följde med. Se till att hårddiskens hål hamnar vid ställningens hål och skruva dast de fyra skruvarna. Är det svårt att komma år längst in på framsidan räcker det med tre. Ta inte i för hårt, men se till att det blir stadigt, annars kommer hårdskivan att vibrera.

• 6.KOPPLA IN STRÖMKABELN
  När hårddisken är fastskrivad ska den kopplas in. Det gör man med två kablar, en för ström och en för data. Från datorns nätdel går det ett antal bablar,varav några inte används. De har vita kontakter, kanske tre centimeter breda, med fyra grova stifr. Det finns bara en kabeltyp som passar, så man kan inte ta fel. Här är det viktigt att man vänder kontkten rätt innan den trycks på plats. Titta noga så ser man att den är avfasad. Avfasninegn ska passa in i kontakten på hårddisken. Här kan man få ta i ordentligt eftersom det brukar vara litet trögt.
• 7. ANSLUT DATAKABELN TILL HÅRDDISKEN
  Sedan är det dags för datakabeln. som är grå, platt och bred. Om man ska använda en beginglig kabel, ska det på den finnas en ledig svart kontakt. Det är den som ska in i den nya hårddisken. Det finns en liten tapp i mitten på ena sidan av kontakten. Den ska passas in i motsvarande urfasning i hårddiskens kontkat. Ta det FÖRSIKTIGTså att du inte böjer något av stiften i hårddiskontakten. Passa in kabelkontakten innan du trycker dit den. Motståndet ska inte vara stort.
  Om man ska använda ide-kontakt 2 på moderkortet och denna inte är utnyttjad behöver man också en ny kabel. Tryck fast ena ändan på moderkortet och sen andra i den nya disken.
• 8. MONTERA IHOP
  sätt ihop datorn på nytt och sätt tillbacka nätsladden.
• 9. PARTITIONERA OCH FORMATERA
  Nu måste man förbereda den nya hårddisken innan den kan användas. Hur man går till väga beror på vilket operativsystem man ha. Har man Windows XP är det bara att öppna Startmenyn. Högerklicka på Den här datorn. Välj Hantera i menyn som visas. Välj Lagring följt av Diskhantering. Ny startar XP automatiskt en guide som leder dig genom hela processen. Men har du Windows ME eller 98 är processen annorlunda. Då får man använda Dod-programmen Fdisk för att partitionera hårddisken. Välj alternativet Kör från Startmenyn och skriv in Fdisk följt av Enter.
• 10.Håll tungan rätt i mun med Fdisk, så att du inte partitionerar den gamla hårddisken. Börja med att välja alternativet 5 i menyn Fdisk (Ändra aktiv hårddisk). Se till att det är den nya disken som är aktiv Välj därefter alternativ 1. Skapa Dos partition) Följt av alternativ 2 (Skapa utökad Dospartition) Avsluta Fdisk och starta om datorn.
• Nu måste hårddisken formaterar. Öppna Min Dator där den nya hårddisken ska visas som ikon. Kolla om det är rätt hårddisk genom att dubbelklicka på ikonen. Nu ska det inte gå att läsa från hårddisken eftersom den inte ännu är formaterad. När du är säker på den nya hårddisken högerklickar du på ikonen och väljer alternativet FORMATERA.

Kopiera Hårddisken

• Kopiera hårddisken För att kopiera din hårddisk behöver du inte ta hjälp av några dyrbara extraprogram. En alternativ metod som fungerar alldeles utmärkt under vissa omständigheter är att i stället använda Dos-kommandot Xcopy. Det gäller bara att vara medveten om två faror:
• 1) Filer som används av Windows kopieras inte. I Windows XP brukar det inte gå att kopiera systemfiler över huvud taget.
• 2) Metoden kan ställa till problem med de korta filnamnen. Du känner säkert till att som komplement till de långa filnamnen sparas också ett kort filnamn Det kan exempelvis se ut så här: "micros-1". Anledningen till detta är att de långa filnamnen egentligen bara är ett påhäng och att de korta behövs för bakåtkompabiliteten Problemet som kan uppstå är att en mapp som exempelvis heter "Min hemma-program" och har det korta filnamnet`minhemm-2" efter en Xcopy kopiering i stället kan få kortnamnet "minhemm~ I " om det långa namnet är raderat. Finns det då hänvisningar kvar till 'minhemm-2" kan det exempelvis leda till att datorn försöker starta filer som den inte kan hitta. Den här typen av svårigheter är dessutom inte är omedelbart uppenbara, utan kan dyka upp vid något senare tillfälle. Det är alltså viktigt att ha det i bakhuvudet när man använder Xcopy. (Observera att kort namnsproblematiken även gäller för många säkerhetskopieringsprogram, som alltså kanske inte alls är så säkra som de påstås vara, samt även för exempelvis Winzip, cd-brännarprogram och liknande.) För det mesta fungerar det dock utmärkt att kopiera en systemdisk på detta vis. Det gäller bara att vara medveten om att den nya disken inte går att starta från automatiskt. Att bara kopiera data med Xcopy är oftast inga problem, eftersom de korta filnamnen sällan utnyttjas för sådan information. Så om du inte har ett program för säkerhetskopiering är Xcopy alltså användbart.
• Så här gör du: Öppna ett Dos-fönster eller starta om datorn i Dos-läge och använd kommandot xcopy c: d: /r /i /c /h/k /e /y för att kopiera allting från c-disken till d-disken. (Syntaxen och betydelsen av växlarna kan du få förklarade genom att skriva xcopy/?). För att bara kopiera exempelvis från mappen Dokument till mappen Backup, skriv xcopy c:\dokument ci:\backup: /r /i /c /h /k /e /y Den sistnämnda kopieringen kan dock lika väl göras i Windows. Dra bara mappen dit den ska kopieras med höger musknapp och välj Kopiera i menyn. I Windows 95/98/Me kan även kopiering av hela systemdisken göras i Windows, bara systemets växlingsfil, Win386.swp, utelämnas. Problemet med kortnamnen är dock detsamma.

Tillbaka till menyn

Klona Hårddisken

• Klona hårddisken DriveClone 3 gör en exakt kopia av din hårddisk, vilket innebär att alla systeminställningar och partitioner behålls i intakt skick. Kopian kan sedan sparas ned i form av en komprimerad fil på cd, dvd, hårddisk eller på nätverket, men det går också att på direkten överföra hela klabbet till en ny hårddisk. Programmet är bra att ha om du vill byta hårddisk i din dator eller om du bara vill göra en säkerhetskopia av hårddisken.

Programmen som kopierar hårddisken

• Det finns både kommersiella program och shareware som kopierar och klonar alla data från din gamla hårddisk, inklusive Windows och startinformationen, till den nya hårddisken.
• Kommersiella:
  Norton Tillgänglig på www Norton
• Drive copy Tillgänglig på www. Drive copy
• Disk duager 4.0 Tillgänglig på www. Disk duager 4.0
• DriverClone 3 Tillgänglig på www.HD copy 2.104

Tillbaka till menyn

bios

Vill du hitta information om bios i Windows 98?

Gå till Start, Kör och skriv Regedit. Nu startas Registerediltorn. Gå till: HKEY_LOCAL_MACHINE\Enum\Root\*PNP0C01\0000. Där ser du namn, version och datum.

• Information om hårdvaran Startknappen och väljer KÖR. skriv in hwinfo /UI och OK
• Bios Har du en stor hårddisk samtidigt som Bios bara känner igen en liten del av den, t.ex. 8MB och dylikt? Då är det dags att uppdatera BIOS.
• Matrox http://www.matrox.com...
• Symbios http://www.symbios.com/techsupp/index.html#PC

Källreferenser

• Microsoft Coporation " User Guide Microsoft Windows & MS-dos 6 Operating Systems" 1993. Mocrosoft Press
• Anders Reuterswärd "Utnyttja hårddisken maximalt" 1998.
• Chalmers, Sverige
• Everett Murdocks bok "DOS the Easy Way"  1988 .

Tilläggsinformation från www.

• [1]Quantum, Hjälp att formatera hårddisken
  Tillgänglig på www URL:http://www.quantum.com/products/products.htm/
• [2] "Description of FAT32 File System "2000-02-23
  Tillgänglig på wwwURL:http://www.microsoft.com/Sverige/Support/faq/589_136.asp/
• [3]Dan Philpott "Advanced System Tools" Systems Administrator 1999 Winternals Software LP
  Tillgänglig på www. URL:http://www.winternals.com/
• [4]Antti Aaltonen "PC Partition table" 1999 september
  Tillgänglig på www. URL:http://www.iki.fi/antzu/part/
• [5] Everett Murdock Ph.D. "DOS the Easy Way" 1988
  Tillgänglig på www.URL:http://www.easydos.com/
• [6]Microsoft,"Rekommenderar för partitionerna"
  Tillgänglig på www. URL:http://www.microsoft.com/
• [7]Microsoft,"About the FAT32 File System"
  Tillgänglig på www. URL:http://msdn.microsoft.com/library/psdk/win95/fat32ovr_Osvh.htm/
• [8]Bootmanager BootStar,"Matser Boot Record"
  Tillgänglig på www. URL:http://www.idg.se/pcforalla/
• [9]Performance and FileFragmentation," NSTL White Paper, System"
  Tillgänglig på www. URL:http://www.exexutive.com/whats-new/whitepaper.asp
• T13 Technical Committee-dokument:
  Tillgänglig på www. URL:http://www.t13.org/docs2002/d1410r3b.pdf
• Microsoft::
  Tillgänglig på www. URL:http://support.nicrosoft.com/default.aspx?scid=kb;en-us;0303013
• Intel Application Accelerator::
  Tillgänglig på www. URL:http://www.intel.com/support/chipsets/iaa/overview.htm

Tillbaka till menyn

Formulärets överkant

Formulärets nederkant

E-mail

Copyright © 2020.All rights reserved.
Last updated: 2020-04-03

Formulärets överkant

Formulärets nederkant