24.04.2003

Svenska Österbottens Biodlare r.f.

Varroa

Historia

• påträffades första gången 1904 på Java som parasit på det indiska biet.
• Japan 1909, på det indiska biet.
• bytte värd troligtvis kring 1915, bytet med säkerhet bekräftat 1958.
• spred sig i Sovjetunionen framtill 1965.
• Rumänien 1975, Tyskland 1977, Finland 1980.
• nu över hela världen.
• det indiska biet:
  • ett balanserat värd-parasit förhållande, dödar inte värden.
  • varroan förökar sig huvudsakligen i drönarceller.
  • bina upptäcker besmittade celler p.g.a lukten på varroans kutikula och öppnar dem ==>förökningen störs.
  • i arbetarceller föds endast ett fåtal varroaindivider som kan föröka sig vidare.
  • det indiska biet förmår putsa sig själv och andra från varroa.
  • kan skada varroakvalstret

Varroans livscykel

Biologi och diagnostisering

Biologi

• Utseende
  En könsmogen hona är rödaktigt mörkbrun glänsande oval på bredden, ca. 1,5 mm stor. Sköldens kanter är försedda med styva hår med vilkas hjälp kvalstret håller sig fast i biets hårbeklädnad.

• Livscykel
  • honan går in i en yngelcell strax innan den täcks.
  • gör ett mathål i larven och håller hålet öppet.
  • efter 60 - 70 h lägger hon ägg i cellens övre kant.
    • ur ägget kläcks en liten rund och ljus hane som inte påträffas utanför cellerna.
  • honan lägger ägg var 30:e timme ==> honor.
  • hanen parar sig med honorna efterhand som de blir könsmogna.
  • de sist födda kvalsterhonorna hinner inte bli könsmogna före biet kryper ut, de är ljusa.
  • kvalstret föredrar drönaryngel.
  • efter att biet krupit ut söker kvalstren upp amningsbina

Skadebild

• på ett vuxet bi hittar man kvalstret oftast på bakkroppens undersida mellan segmenten.
• kvalstret suger hemolymfa ==> försvagar motståndskraften mot sjukdomar ==> förkortar livslängden.
• missbildningar hos bina.
• oroliga bin.
• kvalstret sprider sjukdomar.
• dålig övervintring, långsam vårutveckling

• felflygningar och röveri, t.o.m 2000 kvalster/vecka.
• vandringsbiodling, import av bin och drottningar.
• med biutrustning sprids kvalstret inte.
• kvalstret lever högst två dagar utan värd

Diagnostisering

• upptäcks i begynnelsestadium genom nedfallsmetoden

• en ram gjord t.ex. av 10 x 25 mm ribbor över vilken man spänner ett nät med grovleken 2 - 3 mm.
• under nätet läggs ett vitt styvt papper eller ett plast eller en vitmålad kovalevy.
• man bör förhindra att myror kan ta sig in på bottnet.
• genom att räkna de kvalster som fallit ned på bottnet (=nedfallet) kan man uppskatta smittograden.
• sätts under en kupa i en veckas tid.
• man räknar antalet nedfallna kvalster och delar med antalet dagar = dödlighet/dygn

• det totala antalet kvalster = Dödlighet / Dygn * 135
• under säsongen tiodubblas kvalsterpopulationen.
• Riktvärden för när bekämpning påbörjas

Tröskelvärde för ekonomisk bekämpning

• behandling på hösten säkerställer följande säsong.
• krävs att man följer med nedfallet för att kunna uppskatta behovet rätt.
• tumregler:
  • ett nedfall på över 2 kvalster/dygn i början av juni ==> skötselåtgärder.
  • ett nedfall på över 3 kvalster/dygn i aug.-sept. ==> bekämpning.
• bekämpningsmetoden utgår från bigårdens mest besmittade samhälle.
• uppföljning med granskningar varje år.

• 14 dagar efter bekämpning ==> nedfallet högst 2 st/dygn.
• om nedfallet är större än 2 st/dygn bör ny bekämpning tillgripas eller skötseltekniska åtgärder genast på våren.

• ha endast friska kraftiga samhällen.
• ung drottning.
• låt samhällena bygga mycket ==> nytt kakverk.
• gör avläggare

Bekämpning av varroa

1981 sattes 25 kvalster i samhällena. Nedfallet sommaren 1983 steg till nästan 40 st/dygn. Vintern 83-84 dog de två första samhällena. Följande sommar var nedfallet ca 110 st/dygn, och samhället dog på hösten. Rosenkranz & Engels 1985

Skötseltekniska metoder

• Byggram (Drönarram).
  • en byggram placeras invid yngelytan.
  • as bort när ynglet är täckt, fryses eller förstörs på annat sätt.
  • upprepas 2 - 3 ggr ==> minskar antalet kvalster med 50%

Fångstram (Pyyntikakku)

• besmittade yngelkakor avlägsnas.
• om byggram används kan fångstramen fungera som enda bekämpningsmetod.
• tidpunkt: slutet av juni.

• drottningens äggläggning begränsas till en ram försedd med spärrgaller för 7 dagar, kontroll för ev. viseceller.
• efter detta flyttas drottningen till en andra fångstram, första blir i kupan för att täckas, viseceller avlägsnas.
• efter sju dagar avlägsnas den första fångstramen som nu är täckt, den andra fångstramen blir i kupan och drottningen sätts på den tredje fångstramen.
• efter sju dagar befrias drottningen (eller byts ut), den andra fångstramen avlägsnas och den tredje blir i kupan.
• efter sju dagar avlägsnas även den tredje fångstramen.
• Fördelar:
  • inga rester, inga resistensproblem.
  • yngelavbrottets fördelar.
• Nackdelar:
• trång tidtabell, arbetssam

Kemiska metoder

• Fördelar:
  • lätt att använda.
  • effekten nästan 100 %.
  • säker.
  • en åtgärd om året.
  • tämligen ofarlig för bin och användaren.
  • inga doseringsproblem.
• Nackdelar:
• bekämpningsmedelsrester i biprodukterna.
• produkternas höga anseende som kvalitetsprodukter och naturprodukter vacklar.
• resistenta kvalsterstammar.

Apistan

• enda godkända medlet idag.
• aktiv substans: tau-fluvalinat indränkt i PVC-remsor.
• fäster på bina och sprids genom kontakt.
• dödar kvalstren genom kontakt

• efter skattning sättes 2 remsor i yngelavdelningen i 4:e och 8:nde rammellanrummet och i närheten av foderlådans öppning.
• i ett samhälle som övervintras på två lådor i den andra lådan
• i små avläggare hinner 1 remsa i mitten till.
• remsorna avlägsnas efter 6 - 8 veckor.

• snabb och lätt att använda.
• effekt 98 - 99%.
• ofarlig för användaren och bina

• dyr.
• rester, resistenta kvalster

Rester

• Direkt i honungen:
  • bekämpning vid fel tidpunkt.
  • fel dosering.
  • behandling utan behov.
• Rester i vaxet:
• bekämpningsmedlena är fettlösliga.
• fluvalinat > brompropylat > kumafoss.
• det medlet som binds sämst i vaxet ansamlas lättast i honungen.
• AVLÄGSNA bekämpningsmedlet ur kupan DIREKT efter bekämpningen! Om remsorna blir i kupan över vintern, stiger restvärdet i vaxet över 10 mg/kg!
• Indirekta rester i honungen:
• vaxets kvalitet påverkar honungens kvalitet ==> vaxsmulorna bör avlägsnas ur honungen.
• bekämpningsmedelsrester i vinterfodret, vilket kan leda till rester i försommarhonungen.
• > 1 mg/kg rester i vaxet leder till rester i honungen (gäller Apistan).
• i tyska vaxbotten 2,9 mg/kg fluvalinat, i finska hittills < 1 mg/kg

Resternas problemområde

• p.g.a bekämpning är vax utan rester ovanligt.
• vaxet kan inte renas, genom vaxsmälterierna förs resterna även till andra odlare.
• om det bekämpas i fortsättningen på samma sätt hinner nybygget inte till att minska restvärdet.
• om restvärdet > 10 mg/kg är ramarna och samhällena mycket förorenade.
• då bekämpningen upphör sjunker restvärdet med 10 - 20% /år

• en organisms förmåga att tåla en bekämpningsmedelsdos som dödar största delen av samma arts individer.
• Resistensmekanismer:
  • organismens beteende förändras.
  • kutikulan blir tjockare vilket gör att aktiva substansen inte kan tränga igenom.
  • kroppen spjälker eller förstör den aktiva substansen.
  • målet på vilket aktiva substansen verkar förändras.
• Hur uppstår resistens:
• konstant närvaro av aktiv substans.

 

Hur kan man förhindra att det uppstår resistens

• bedöm behovet av bekämpning.
• sprids pga människans handlande.
• undvik importera bin.
• undersök drottningarna och ta livet av följebina.
• resistens uppstår snabbare om effekten måste vara stor och man alltid använder samma medel.
• var noga med vaxets kvalitet.
• följ bruksanvisningarna:
  • Apistan remsor får inte lämnas i kupan över vintern.
  • vaxets bekämpningsmedelsrester kan bli för höga.
  • gör ej egna experiment.

• försök med ett annat bekämpningsmedel.
• meddela Finlands Biodlares Förbund r.f.

Alternativa metoder

Otaliga metoder finns, den bästa är ännu ouppfunnen.

• myrsyra
• meiramolja och myrsyra
• oxalsyra
• mjölksyra

• inga bekämpningsmedelsrester i biprodukterna.
• resistens uppstår ej så lätt.
• billiga.

• arbetsamma.
• svåra att dosera, fara för användaren och bina.
• flera behandlingsgånger, varierande effekt.

Allmänt om myrsyrabehandlingar

Syran frätande, använd skyddsutrustning!

Skyddsutrustning:

• skyddsglasögon och syrafasta handskar (PVC).
• långärmad skjorta, plastförkläde.
• vatten för sköljning, ifall man får i ögonen sköjs de med rikligt med vatten och man uppsöker läkare.
• används ej i slutna utrymmen.

• gammal Perizinflaska
• mätpipett 50 ml
• gummipumpett
• medicinspruta 100 ml och 1/8” PVC slang
• Bovivet-spruta, pipförsedd kanna

• häll alltid syran i vattnet!
• 0,3 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,3 l 65 % syra
• 0,4 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,4 l 60 % syra
• 4,6 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 5,6 l 15 % syra

Notera vid myrsyraanvändning

• verkar både mot varroa och trakékvalstret.
• effekt på kvalster i täckta celler.
• förluster av drottning och bin möjliga.
• botten och ventilationsöppningarna stängs.
• flustret helt öppet, temp. över 13° C.

• halveringstid 9 veckor, på våren snabbare.
• i försommarhonungen naturlig myrsyreinnehåll 30 mg/kg, granhonung 400 mg/kg.
• på våren efter behandling 60 - 95 mg/kg i försommarhonung.
• tillåten mängd i honung 1840 mg/kg.
• Resultatet varierar beroende på omständigheterna och metoderna!

Punktbehandling med Wettex-disktrasa

Nuuteros metod

Krämer metoden

Nassenheider-avdunstare

Apidea-skiva

Allmänt om oxalsyra

• oxalsyra verkar inte på kvalster i täckta yngelceller
  • utan yngel 98 % effekt, med yngel 30-40 %
• giftigt: speciellt oxalsyradimma
• halv- eller helmask med gasfilter
• oxalsyradroppning är en ny metod

• Meiramolja och utspädd myrsyra
  • testas som bäst i Tyskland och försöken verkar lovande
• Mjölksyradimma
  • 15 % , 5-8 ml/sida, 4 ggr/år

• varroaresistenta stammar finns exempelvis i Uruguay och Tunisien.
• i de syd-amerikanska stammarna finns ofta afrikanska rasers påbrå.
• miljöfaktorer, lägre fruktsamhet, olika kvalsterstammar.

• det viktigaste är att mäta graden av kvalsterangreppen.
• kvalstergaller under samhället, skydda samhällena mot myror.
• behandling med Apistan eller Nassenheider avdunstare så fort som möjligt efter skattningen.
• Apistan: 7 dagar efter om < 500 kvalster behandla i 14 dagar om över 500 i 28 dagar.
• under behandlingen och 2 veckor därefter räknas kvalstren med 7 dagars mellanrum.
• mätning av den naturliga kvalsterdödöligheten i oktober berättar samhällenas kvalstermängd.
• ge likadana förutsättningar åt samhällena.
  • undvik felflygningar.
  • flytta inte yngelkakor.
  • ge likadana möjligheter åt samhällena att bygga drönarceller -> drönarram.
  • undvik svärmning, försök få drottningen att lägga ägg i jämn takt.

• nåltest.
• 10 x 10 cellers schablon.
• hel kaka med täckt yngel som ej får vara äldre än att ynglet har ljusröda ögon.
• hörncellerna märks ut med svart tusch.
• stick med en nål i botten på cellerna.
• ramen sätts tillbaka i kupan.
• räkna efter 12 - 18 h antalet öppnade celler.
• testa alla samhällen samtidigt och 3 gånger/vecka.

• samla in några veckor innan bekämpningen ca. 20 kvalster och undersök huruvida kvalstren är skadade.

Översättning till svenska: Camilla och Stefan Elf

Publicerat med tillstånd av Finlands Biodlares Förbund r.f.

Kaserngatan 26 C 34
00130 Helsingfors

e-post: sml@sci.fi

Telefon +358 9 661 281
Fax +358 9 661 283