Positiva försök i växthus

Inhemska humlor för pollinering?

Varje år importeras humlor för åtskilliga miljoner till Finland, främst från Holland och Belgien.

Pengar som lika gärna kunde stanna i landet, om man får tro Håkan Wikström i Esse.

Wikström är projektledare för det EU-stödda projektet "Biodling i Österbotten" som drivs av Svenska Österbottens Biodlare.

Som ett sidoprojekt till biodlingsprojektet gör man försök att producera humlesamhällen för pollination i växthus och på frilansodlingar. Och försöket ser ut att lyckas.

Vi har cirka 20 humlesamhällen utplacerade i olika växthus i försökssyfte och enligt uppgift från odlarna fungerar de, med några få undantag, till full belåtenhet, säger Wikström.

De inhemska försökssamhällena finns bland annat i växthus i Pedersöre, Nykarleby, Tammerfors och i Närpes.

Många experimenterar

Om projektet lyckas är det troligen det första i Norden som lyckas. Flera experiment med att producera humlesamhällen har gjorts både i Sverige, Finland och Danmark utan någon större framgång. Likaså bedriver man bl.a. i England och Japan en omfattande försöksverksamhet.

Storproducenterna i Holland och Belgien bevarar sin kunskap bättre än den hemligaste statsangelägenhet, konstaterar Wikström.

För kommersiell produktion av humlor krävs att man får humlorna att börja bilda samhällen i en miljö och vid en tidpunkt som man kan styra och kontrollera.

Efterfrågan på humlor ökar

Humlorna är effektiva pollinerare då de flyger från blomma till blomma. För växthusodlaren sparar humlorna massor med arbetstid som han annars skulle använda till att gå runt med vibratorn.

Användningen av humlor ökar. Det finns en stor efterfrågan på humlor på frilansodlingar i dag. Till exempel på Åland användes importerade humlor för pollinering av äppelodlingar förra våren då det kyliga vädret försenade våra egna humlor, berättar Wikström.

Enligt Wikström finns det också andra användningsområden än pollinering. Humlor kan användas för biologisk bekämpning av bladmögel i jordgubbsodlingar, svartprickröta hos slanggurkor och rabsbaggar i oljeväxtodlingar.

Humlorna vandrar över en trasa indränkt med svampsporen trichoderma på sin väg ut från samhället. Sporen överförs från humlornas fötter till plantan i samband med pollineringen och sporen dödar t.ex. bladmögel på jordgubbsplantan. Det här är revolutionerande rön inom trädgårdsodlingen, säger Wikström.

Lönsamhet finns om mankommer på rätt metod

Wikström bedömer att det finns lönsamhet i produktion av humlesamhällen bara man kommer på den rätta metoden.

En marknad finns nog, så mycket är klart, säger han.

De första humlesamhällena importerades till Finland i början av 1990talet och i dag förlitar sig tomatodlarna nästan helt på humlorna för pollinering av tomatblommorna.

Ett humlesamhälle är effektivt i cirka fyra veckor och priset varierar mellan 350-800 mk styck. En tomatodlare med 1.000 kvadratmeter växthus betalar omkring 5.000 mk per år i humlor.

Om man kunde bryta det belgiska och holländska monopolet skulle priset troligen sjunka, säger Wikström.

Jobbar på talko

Försöket med österbottnisk humleproduktion är ett sidoprojekt och eftersom man inte hade någon aning om hur omfattande försöksverksamheten skulle bli reserverades endast 15.000 mk för projektet.

De pengarna räckte bara till humlorna och lite annat material. Vi sex som jobbar med projektet gör det på talko, berättar Wikström.

Rådgivning i projektet har man bland annat fått av Klaus Schulte och Josef Stark i Sverige. En av talkoarbetarna är en biolog från Tammerfors.

Alla personer som är involverade i projektet, förutom Wikström, har tidigare experimenterat med humlor, utan alltför lysande resultat.

Det finns inga experter på det här området utan man får skaffa kunskap lite här och där och prova sig fram, säger Wikström.

80 procent bildade samhällen

Humledrottningarna införskaffades från Nya Zeeland och de anlände så sent som i december.

Startboxar tillverkades i all hast av honungsburkar, restbitar av aluminiumgaller och överblivna vaccinationssprutor från en nedlagd pälsfarm.

Efter att humledrottningarna börjat lägga ägg och de första arbetshumlorna krupit ut flyttades samhällena över i papplådor.

Drottningarna var 120 till antalet och 80 procent av dem bildade samhällen. Vilket är ett mycket gott resultat.

Förvånande gott resultat. Det finns de som lyckats endast till 50 procent, trots att de kanske försökt i fyra år, berättar Wikström, som dock inte har någon förklaring till varför projektet lyckats så bra.

Nu har man också ett antal nyfödda drottningar från försöken som dessutom blivit parade.

Om vi lyckas få dessa drottningar att lägga ägg och bilda samhällen har vi gått igenom humlornas livscykel.

Planerar försök med finska humlor

Duger inte de finländska humlorna lika bra som de nyzeeländska?

Vi skall prova med finländska humlor också. Vi planerar att fånga in dem i april- maj då de börjar visa sig, säger Wikström.

Wikström berättar att humledrottningar till skillnad från bin kan förvaras länge i dvala, upp till 6-7 månader. De övervintrar i jorden och dör först vid minus 14 grader.

Enligt Wikström krävs det ännu mycket arbete före kommersiell produktion av humlesamhällen är möjlig. Det fordras resultatuppföljning och utvecklande av arbetsmetoderna men de personer som är inblandade i projektet är övertygade om att man är gåtans lösning på spåren.

Det finns ett stort intresse för inhemsk humleproduktion och vi hoppas att någon tar tag i det. Det skulle skapa några arbetsplatser och något problem med avsättningen blir det inte, tror Wikström. -CU

Ett humlesamhälle avlat i Finland färdigt att föras ut i ett växthus för pollinering.

SYD-ÖSTERBOTTEN Växthusextra Tisdagen den 2 mars 1999