24.04.2003

Svenska Österbottens Biodlare r.f.

Biodling

FRÅN HOBBY TILL YRKE

Människan har njutit av honung i över 15 000 år. Honungen var det enda sötningsmedlet ända till 1400-talet. Honungens hälsobringande egenskaper har också varit kända i tusentals år.

Biodlingen började när man märkte att vilda bisamhällen kunde flyttas till ihåliga träd eller flätade halmkupor. Honungens uppsamling från dessa kupor var dock besvärlig.

När kuporna för ca 100 år sedan började byggas av på varandra staplade lådor med ramar i, fick biodlingen ny fart. I dessa så kallade uppstaplingskupor kunde man sköta bina lättare, och honungen kunde effektivt tas tillvara.

NEKTAR BLIR HONUNG

Startskottet för honungsproduktion går i mars, när drottningen börjar lägga ägg. Då börjar bina hämta färskt frömjöl till larverna. Därför är det bra om kuporna placeras där vårens första blommor slår ut, t.ex. vide, nötbuskar och al.

Det egentliga samlandet av nektar börjar från maskrosen. Med sina enzymer omvandlar biet nektarns sockerarter till en lättsmältbar form, honung. Biet lagrar honungen i celler och täcker den mogna honungen med vax. I slutet av sommaren samlar biodlaren in honungskakorna för slungning. Före slungningen skalas cellernas vaxlock bort. När slungan snurrar gör centrifugalkraften att honungen lossnar från kakan.

ARBETSBIETS FLYGSÄSONG ÄR KORT BARA 4-5 DAGAR.

Under dessa dagar flyger det ca 800 km. Det hämtar sin uppsamlade nektar till kupan, där hembina omvandlar nektarn till honung.

Slutet av sommaren är brådskande för biodlaren, för honungsskörden blir inte färdig med en gång. Skördens mängd och kvalitet beror på vädret och vilka nektarväxter som finns inom binas räckvidd. Blommor doftar och smakar ju olika. Det gör i sin tur att honungens färg och smak varierar beroende på den huvudsakliga skördeväxten. Vanligen är honungen en fin blandning av hela sommarens blomaromer.

Våra viktigaste honungsväxter är mjölkört, hallon, vitklöver, maskros, blåbär, lingon, ljung, många trädgårdsväxter och av odlingsväxter ryps, bovete samt senap.

Styrkan i den finländska biodlingen ligger i vår rena natur, biodlarnas yrkesskicklighet och redskapens höga kvalitet.

RÖRD HONUNG

Om honungen förpackas direkt från slungan, skulle den kristallisera sig och bli stenhård. Kristalliseringen kan minskas genom att röra honungen. En välrörd honung håller sig mjuk och är lättare att använda. Ingenting sätts till honungen; den är alltid en äkta naturprodukt till 100 procent.

HUR KLARAR BIET VINTERN?

På sommaren behöver biet honungen för eget bruk. Biodlaren får sin andel av den honung som är avsedd som vinterförråd. Den ersätts på hösten av biodlaren med en sockerlösning. Biet omvandlar och lagrar sockerlösningen till föda. Dessutom lämnar biodlaren några ramar med frömjöl som näringskälla i kupan.

De arbetsbin som föds i slutet av sommaren bildar ett sk. vinterklot kring drottningen då vädret blir kallare. Inne i denna surrande boll är det +20 grader. Där rör bina på sig och äter. Bollens yttersta bin är tätt tillsammans, sida vid sida, och alstrar värme genom att röra på vingarna.

I vinterklot är bina känsliga för störningar. Vinterstormar eller objudna gäster kan störa friden i samhället. Därför gör biodlaren kontrollbesök till kuporna också på vintern.

I slutet av vintern skyfflar odlaren bort snön framför kupan så den mörka marken skall dra till sig vårsolens värme. Biet har bråttom att börja rensningsflyga, för tarmen behöver tömmas efter den långa tiden inne i kupan.

REDSKAPENS RENGÖRING OCH REPARERING

Odlaren är inte heller arbetslös på vintern. Redskap och maskiner skall skötas genast efter slungningen och binas invintring. Från kupornas väggar skrapas vildbyggen och kittvax bort. Därefter skall kuporna tvättas och desinficeras. Kakorna kontrolleras och sorteras i lager färdigt för nästa skördesäsong. Efter slungningen kan lite honung ha blivit kvar i kakan, som biet gärna använder på våren. Vaxet från söndriga kakor sparas och förmedlas vidare till ett vaxvalsseri, som smälter vaxet och pressar nya vaxbottnar till ramarna.

På vintern gör biodlaren nya kuplådor och ramar. Ramarna förstärks med stödtrådar och vaxkakor sätts fast som början för biets arbete på sommaren.

DE MÅNGA MÖJLIGHETERNAS BIODLING

Det finns ca 70 yrkesmässiga biodlare i Finland, men sammanlagt finns det redan 4 000 biodlare och ca 42 000 kupor.

I BISAMHÄLLET DISKUTERAS INTE DEMOKRATI

Bisamhället har sträng arbetsfördelning. I toppen finns drottningen, i varje samhälle bara en. Om det föds flera drottningar i samhället samtidigt, biter den förstfödda sönder drottningcellerna och sticker sin giftgadd i rivalerna, så de dör.

Drottningen är en förökningsduglig hona. Hon flyger bara under bröllops- och svärmningstid. Drottningen har ett äggläggningsrike underst i kupan, 1-2 lådor. Hon kan lägga upp till 1 500 ägg i dygnet.

Arbetsbiet samlar nektar och frömjöl från blommorna. På sommaren kan samhället innehålla 80 000 flitiga arbetsbin, varav de flesta inte över vintrar. Arbetsbiet är en hona som inte kan föröka sig, könsorganen är förkrympta.

Drottningen svarar för fortplantningen av samhället. Till det behövs också hanbin, elller drönare. Drönarens liv är lätt men kort, bara 1-4 månader. De lever i kupan med "helpension". Det finns ca 500 fästmanskandidater i en kupa. Parningen sker inte med den egna kupans drottning, utan friarfärderna kan föras långt borta.

När en drottning på bröllopsresa och drönare på friarfärd finner varandra, parar de sig. Den drönare som får delta i leken betalar med sitt liv, för bakkroppen fastnar i drottningen och rivs sönder. Den befruktade drottningen återvänder till kupan, hon avlägsnar sig endast om samhället delas, dvs. svärmar. Samhället håller inte drönare vid liv över vintern utan arbetsbina kastar ut dessa på hösten som onödiga individer.

Drönare	Drottning	Arbetsbi

ÖVRIG INFORMATION

Biet är en av de få insekter som människan håller som nyttohusdjur. Biets uppgift är förutom honungsproduktion också pollinering av nyttoväxter. En effektiv pollinering kan öka trädgårdens skörd med 25 %.

Biodlarens arbetsdräkt är ljus. Hatt med nät behövs till skydd för huvudet, för bin som fastnar i håret råkar i panik och försvarar sig med sin giftgadd. Biet lär sig inte känna igen sin skötare, utan skötaren måste känna sina bin.

För bina betyder rök skogsbrand och att det brådskar att flytta honungungen i säkerhet. Biodlaren använder denna instinkt till sin fördel för att få arbetsro. En liten dos rök vid kupans flygöppning vänder binas uppmärksamhet bort från odlaren.

Förutom honung producerar bisamhället också andra värdefulla ämnen: frömjöl, kittvax el. propolis, bivax, bigift och drottninglarvens fodersaft. Uppsamling och vidareförädling av dessa ämnen är arbeten i sig, och kan vara fascinerande utmaningar för odlaren. Men inom dessa specialområden trampar man ännu i barnaskorna i Finland.