Tillbaka till hemsidan

Kristus.

 I Hebr.13:8 står det:" Kristus är densamme i går, i dag så också i evighet.
Vi har ju läst, att Jesus sade till fariseerna:" Förrän Abraham var till är jag." Fariseerna förstod det genast. Han hade hädat Gud, eftersom en människa inte får göra sig själv till Gud. Men enligt Bibelns ord så var Kristus med vid skapelsen. Jesus, Guds Son, var ju född av Fadern före all tid. När han föddes av Fadern fick han gudomlig kropp. När det i Hebreerbrevet heter i den citerade versen "i går" så syftar det på den period i Kristi liv när han föddes av Fadern. Denna  gudomliga kropp var han inte borta ifrån inte ens för en sekund. När han uppstod var  det just med denna kropp han uppstod. Det är även denna kropp han har i dag den gudomliga. Uppståndelsen var inte något under eller förvandling. Han uppstod med den kropp han alltid hade haft. I gamla testamentet går han under namnet Herren, eftersom han ännu inte antagit mänsklig gestalt. Då fick han namnet Jesus som syftar på att han som människa skulle försona människor med Gud, som Paulus säger i brevet till Timoteus. Denna köttsliga kropp, arbetsdräkten, skulle han lägga av sig när försoningsuppgiften var slutförd, vilket skedde på korset. Sedan skulle han fortsätta med den kropp, som han alltid hade haft och som han inte i något skede var borta ifrån.  Den gudomliga kroppen skulle likväl hållas gömd under den köttsliga och han skulle för försoningsuppgiften inte få använda sig av sina gudomliga möjligheter. Han skulle som människa träda in i uppgiften, ty vilken människa har gudomliga möjligher. Ingen. Denna period, som Jesus oroar sig över redan i Getsemane och som han visste skulle komma nämligen att han skulle bli övergiven och som människa allena motstå djävulen utan att falla i synd fruktade han för. Gud ville se om människan Kristus Jesus skulle klara djävulen utan medhjälp från Gud. Det gjorde Jesus och vann en evig frälsning för människosläktet.

Vill du diskutera med mej, skriv gärna ett e-postmeddelande