Jag är.
När Gud sade:" Jag är," så hade det en kraftig betydelse. Då Jesus befann sig i Getsemane kom en folkskara utsänd av översteprästerna dit. Jesus frågade dem:" Vem söker ni?" De sade:" Jesus från Nasaret." Jesus sade:" Jag är." Då ryggade de tillbaka och föll på sina ansikten. Det hade alltså en kraftig verkan. När Jesus sade till Marta:" Jag är Uppståndelsen och Livet, så syftade det inte enbart på påskmorgonen, då när han uppstod. Det hade en mycket vidare betydelse. Det betydde att Jesus av evighet var Uppståndelsen och Livet. I gamla testamentet var han på grund av sin gudomliga natur Uppståndelsen och Livet. När Herren lät sig ikläda mänsklig gestalt var han Uppståndelsen och Livet. När han dog den fysiska döden på korset, var han fortsättningsvis Uppståndelsen och Livet. När han uppstod var han Uppståndelsen och Livet. Han har uppstigit till himmelen och är idag Uppståndelsen och Livet. Någon förändring av hans gudomliga natur skedde alltså inte mellan den köttsliga döden och uppståndelsen.
Har du synpunkter, skriv gärna ett e-postmeddelande.