Blodsoffer.
När man läser vad kristna teologer skriver om försoningen, så får man den
uppfattningen, att Gud krävde ett blodsoffer för att han skulle kunna försona
människan med sig. Detta skulle ges av en människa felfri, syndfri, fullkomlig.
Det var nog även ett offer, som gavs. Det som jag tycker att de kristna har
hoppat över var den lydnad till Gud som Jesus presterade. Han tänkte troligen,
att kosta mig vad det kosta vill, så kommer jag att förbli Gud lydig. Det var ju
ett prov som han utsattes för och Gud sade kanske:" Tänk, tänk att det trots
allt finns åtminstone en människa, som har förblivit mig lydig och trogen under
de mest svåra förhållanden, som man kan tänka sig." I glädjen försonade Gud
människan med sig. Synden kom genom en människa, försoningen skulle komma genom
en annan människa. Därför var denna Guds plan med att frambringa en människa,
som skulle vara med om att få Gud att försona människan med sig som var mycket
viktig. Gud krävde alltså inte ett blodsoffer eller att Jesus måste dö. Men Gud
krävde verklig lydnad. Även om hans lydnad ledde till att han måste dö, så
förblev människan Jesus Gud lydig.
Har du synpunkter, skriv gärna ett e-postmeddelande.