Athanasiansk trosbekännelse.
Denna trosbekännelse, som troligtvis är avfattad av enda person, säger att vi
skall dyrka en enda Gud i tre personer och tre personer i enda gudom. Den som
inte omfattar detta går evigt förlorad. Det står beträffande Jesus följande:"
Gud är han såsom född av Faderns väsen före all tid och människa är han som född
av moderns väsen i tiden. Jämlik Fadern efter den gudomliga naturen, ringare än
Fadern efter den mänskliga naturen. Det står även i psalmerna, att han gjorde
honom nästan till ett gudaväsen. Det var nog Gud som frambringade Jesus-fostret,
inte Maria. Maria bör bli ärad på helt andra grunder. Hon var en synnerligen
oegoistisk ung flicka, som räknade med, att Guds vilja med hennes liv var för
henne av mycket högre betydelse än hennes egna behov. Hon hade behov, att gifta
sig med den man hon var trolovad med. Hon kunde avstå från äktenskapet om Gud
ville något annat. Josef skulle inte förstå, att hon hade blivit gravid genom
den Helige Ande. Likväl ville hon följa Guds vilja. Hon sade:" Se jag är Herrens
tjänarinna ske mig som Herren vill. Den athanasianska trosbekännelsen skulle jag
ersätta med följande trosbekännelse:" Jag tror på en Gud, en enda , en person
med tre eniga organ Fader, Son och Helig Ande. Organen har enskilda uppgifter
omhand, men är samverkande inom den enda sanna gudomen, som är en person.
Organen kan ej åtskiljas ej heller sammanblandas. Vi människor har organ, ögon
att se med, öron att höra med. Tungan talar vi med. Om vi skulle bli
fullständigt blinda, så kan inte öronen överta synförmågan. Så är det även med
Gud. Organen har enskilda uppgifter, men tillsammans utgör de en fungerande Gud.
Jesus som människa var syndfri, obefläckad eftersom denna människa var en
produkt av Gud allena. Marias arvsynd kunde inte nå honom, eftersom hon inte var
upphovet till fostret. Det var viktigt, att Gud frambringade denna
människa, som skulle vara med om, att försona oss människor med Gud. Det var
Gud, som försonade människan med sig, men det var människan Jesus som fick Gud
att försona människan med sig. Detta på grund av sitt förhållningssätt till Gud
vid den nionde timmen. Fastän Gud hade tagit bort sin Son från honom förblev han
Gud lydig och trogen. Därigenom föll han inte i synd eller dog andligen. Han var
såsom människa aldrig i något skede skild från Gud. Kristendomen är för mig just
denna människa. Andra religioner säger att det inte behövdes någon Frälsare. Gud
sköter om detta på egen hand. Har vi riktigt förstått varför det var så
viktigt, att Gud frambringade denna människa?
Har du synpunkter, skriv gärna ett e-postmeddelande.