|
som används i den lokala Pedersöredialekten och inte finns i ordlistor |
|
|
Två lika vokaler eller konsonanter - långt ljud (ex. assit) En vokal eller konsonant - kort ljud (ex. asto) ´l - tjockt L (ex. k´locko) (f.sv) = finlandssvenskt, (fi) = från finskan, (am) = emigrantsvenska |
|
|
S sacko sargar savar sess neer sedo sedollka sekar selapinn selatampe sendo sess seraat´n sillskrede sippona
sjä´landis |
S kaffesumpen nöts sönder skrapar, river rovor el. rotsaker med kniv, ungefär som med rivjärn var så god och sitt snäll (om häst) He va en sedoan häst. Det var en beskedlig häst. bjällror på vinterseldon. Används vid högtidliga tillfällen t.ex. till julottan fuktar He sekar e-jee, he e nating som läker. Det är fuktigt här, det är nånting som läcker. olika seldon ” Tå a spänder ii ska hä va både selapinna o selatampa. Då man spänner hästen för kärran ska det vara både selapinnar och selatampar. brynstenen sittner utsmyckning, bara för utseendet härmask korna Koma taan sippona, koom!!! Kom därifrån, kossorna, kom!!! (lockrop på korna) sällskap He va et ondeli schack. Det var ett underligt sällskap. skevögd, skelögd, skeva, skela nödig, måst gaa på sjiithuse diarré smutsig Va to ä sjito, gaa å tvätt dä! Vad du är smutsig, gå och tvätta dig! skatan (fågel) kritiserar To ska int sjokoneer. Du skall inte kritisera. ganska Hä va sjyni näär elder sjyni braa. Det var ganska nära eller ganska bra. sjå, besvär To haa noo sjåu me itee. Du har nog besvär med det där./Du har nog besvär med detdär. för oljud (ganska svagt) Va äre som sjååsar? Vad är det för oljud? smyg iväg eller ta nånting oförmärkt skörda en sanndröm: när får vi fred? fråga damen av Hitler tå ni haa koone skuri! När ni har skördat kornet! svarade Hitler, och så blev det. rundat stämjärn, används vid svarvning styvmor styvfar nödig, måste gå på vc det skvalpar över jmf ajsona är åtskilda, skakla är hopbyggda. sned eller vind inte lika lång uthuset (vanligtvis en tillbyggnad) dammar mattor sladdbarnet, sista barnet i familjen (syftar på sista degresterna vid brödbakningen) småmynt för oljud åka skrinnskor, skrinnar lurendrejaren skrinnskor häst som biter i trä ljuger, överdriver trevligt He va skryyft på djäsbo. Det va trevligt på bröllopet (gästabudet). motsats till dryg He va skryyp hee, hä vart fort sluut. Det var skryypt det, det blev fort slut. ålderdomligt utryck när det blev för lite ansiktsmask skrynklig To haar skrålloe sjoorto. Du har skrynklig skjorta. fryser till. skrumpen skråtto som ett russnkoon skrumpen som ett russin slashas, en lat person som inte vill göra nånting är en slakodant snöslasje blidväder, snöslask mjöl blandat med lite vatten åt korna hä va sleikona slickepinne näbbmöss om det inte passar så är det kanske skoft skullen, vinden i boningshus ser ut som skullar bra på lang e hald ser bra ut på långt håll björktrast torkar ihop arbetsovillig för oljud hållningslös, slattrig mjöl åt korna när de skulle mjölkas, tå fick de seiko blir över går ojämt (som ett ovalt hjul) Skor slupsar om är för stora och inte sitter stadigt på fötterna. riktigt tunt tyg allt för svagt lutande slutar regna slashas (nedsättande om person) Hä är no ritti slöusje etee. Han är en riktig slashas. Man är slöuskdöv om man inte vill höra. brynsten i smako – på fyllan gör sig till flik, trekant av ett tyg flår ko utan horn smågråter hårklippning (mycket kort) ex. knäskål snål person snål person trasslar ihop sig, snärjer sig ibland, somliga gånger några, somliga sparvhök det som räcker långt är spiissam häller i häll inte bredvid! liten gädda ovass, slö Tungen vääd o spiltan liia! sa drändji. En tung värld och slö lie! sa drängen. klen, spinkig sädesärlan, (stjälaspjeeno i Esse) grenklyka, efter mete trädde man upp fiskarna på en spito fick man ingen fisk, så fick man inte ens spito tanorna (skinntanor) riskvisten mjärde av vidjekvistar pilbåge sätter hästen framför släden tar bort hästen från släden (om kläder) för liten storlek, trång Jacko diin spätar/ä späto. Din jacka är för liten. He va stabboa gröit! Det var en tjock gröt! som håller kärraxeln på plats räcker De heer stakar int naa, he e fö lite. Det här räcker inte till, det är för lite. läser dåligt, hakar upp sig på orden dör eller storknar stickningen (stickningsarbete) Ha du strumpsticksöme medde? Har du strumpstickningen med dig? ställer slarvigt To ska int stikel, he kan rambel. Lägg det ordentligt, det kan ramla. arbetar i fähuset, utfodrar, mjölkar, mockar o.s.v. hampdån (ogräs) svårt att förstå dotter som ärver hemmanet då det inte finns söner sprutar el. spiller skidbindningar gjorda av läder årstillväxt på tall eller gran (tallstrunt) klämmer, smiter åt Klädre ströjder, de e fö snäv. Kläderna smiter åt, de är för trånga. sprutar, väller Vattn stuar opp i ditje. Vattnet väller upp i dikena. illa He loftar styggt. Det luktar illa. trampar på stället, kommer inte framåt gammal man som hjälper till med småsysslorna på gården klär upp sig Ska do på kalaase tå do a sträka op de? Ska du på kalas eftersom du klätt upp dig? snavar stor järnspis eller kamin (am) kort Busse kar – men fö stäcko! sa den kortvuxne när han såg sig i spegeln. Snygg karl – men för kort! stannar Städe int! Ga påå bara! Stanna inte! Gå vidare bara! slår sig Stöit do dä? Slog du dig? mager (fet och grann, mager eller sultn) kan också betyda hungrig oklart, svagt kaffe är även sudi när elden inte riktigt ville brinna under grytan, tå svartsuggas e ger korna hö jmf jävä (fodergiva) To ska fa å sveip i fäuse! ta så stor ä jäv som passar åt olika kuddor! Gå och ge korna hö i fähuset! stor korg användes främst för att ta bära bort agnar med vid tröskning lång vriden vidja som kunde användas som rep att bära en börda på ryggen med svepo fanns på lien för att föra stråna mot växten, då var det lättare att göra kärvar hä sväivar Vinden vet inte riktigt varifrån den skall blåsa! makens hemgård faller ner (om sockor som korvar sig) hackad halm blandat med mjöl och vatten, användes som foder mest åt hästarna, det mera värdefulla höet skulle korna ha Häll i dig mera! Drick lite extra! dricker, häller i sig sonhustrun användes för att utmärka såningsbredd vid handsådd frökorg för handsådd barnsligt utryck för mjölk issörja slår till Ska ja såta til de? Ska jag slå till dig? otydlig tala såtrot – tala otydligt Hä taar såårt – det gör ont. bollträ folksamling, egentligen en samling släktingar (Saltjuttas säto) inte riktig vaken tå ä do i sömnhöuro snömodd, jmf såra Till hemsidan |
