|
som används i den lokala Pedersöredialekten och inte finns i ordlistor |
|
|
Två lika vokaler eller konsonanter - långt ljud (ex. assit) En vokal eller konsonant - kort ljud (ex. asto) ´l - tjockt L (ex. k´locko) (f.sv) = finlandssvenskt, (fi) = från finskan, (am) = emigrantsvenska |
|
|
D dang´lar dava demit ding`lo djäsbo djymf´lo dove drallar dryfto  dryyft dråpaknappa dråsa dråsa drägar dumbis dunt duntje . durrar dynghoop dynggöödil dåk´lo dåke´lhovo dåka påå! dåka dåka dåkar dååme dåu´le dårrvar til däävis döraflängo E effssing eindeil einleis |
D vinglar No har böndrä dangeltiin, tyckte backstugosittaren mellan höslåttern och rågskörden. låglänt mark (Purmo?) ofog Gör int na demit no! Gör inget ofog nu! randig Hä va en dinglo an katt. Det var en randig katt bröllop (vanlig benämning på bröllop i många Österbottniska kommuner) När man ger mjöl åt korna och tar med båda händerna, då är det en djymflo. (Esse) När man känner sig ur form, tå ä a dove spiller på sig lite gammalt verktyg att rensa säd med  Kombe
na fleir gaa ja et dryfto.Kommer det fler går jag och hämtar dryfto. ha du dryyft heim? Längtar du hem? en speciell sorts pastiller ein heil dråsa – en hel hop sädhög, efter att rian tröskats ur är i obalans Hä dräga dä, ä do int nykter? Kan du inte hålla balansen, är du inte nykter? rullar runt (om hästen) upphöjning i naturen ex. träsjisduntn är en liten skidbacke skämd Säd eller mjöl kan vara duntje och lukta illa. för oljud, brummar gödselstack tordyvel dum i huvudet dumhuvud, oförståndig person Slå på! en unken stank ut å dåka ut å rumla smäller Hä riktigt dåka til. Det smällde till ordentligt. lukten duktig Va dåuli du ä! Vad duktig du är! slår till Ska ja dårv til dä? Ska jag slå till dig? småläcker eller är fuktig diarré E det sista av varpen som inte går att väva slut i vävstolen är äffsing även sista barnet i barnkullen kallas ibland effsing somliga Eindeil komber int! Somliga kommer inte! enahanda ensam retar Do ska int ein a! Du ska inte reta honom! här gnabbas, säger emot Enter int emot! Säg inte emot! det där bröd grädat på bakugnens eftervärme vara ettlååto – att inte stå på sig F fåll, kjolfåll förstörd, övergiven, fungerar inte, hä a folli i öyd blir förstörd fållar omfamnar försvinner Vart foo do oov? Vart försvann du? Far därifrån! gör någon sjuk (ålderdomligt: tro att göra någon sjuk) kollekt till mindre bemedlade, sitta vid fatiboole de som inte kunde betala för sig t.ex. i skolan kommer på hur nånting fungerar går runt Om hä firrar fö dä? Är du snurrig? lite rädd eller osäker Ä do fise? Är du rädd av dig? När du rensat fisk är det rääso som blir över, även bär m.m. det som det inte är någon stadga i är fjåso flatbottnad båt som används i grunda vatten. förlägen linfäste (vid linspinning) lång väg Hä ä flaka bäta tiid. Det är lång väg dit. spricker, faller sönder hud som faller av avsluta Att bädda på golvet för tillfälliga gäster gödselränna i fähuset väl No ä hä fol så? Nog är det väl så? ”det fattas” elva måånar footti ååre - en månad Han var i Sverige elva månader footti året och kunde inte nån dialekt när han besökte hemlandet. benen hankatten (f.sv) osaltad otrevligt, förtretligt, enerverande Hä e frissamt te göra dehär. Det är otrevligt att göra det här. retar försök Fräist laga dehär! Försök laga det här! Fräist int! Försök inte! snyter sig Fräs snoro ur näsa! Snyt bort snoret! talar osant eller osedligt, pratar strunt To ska int fråll! Du ska inte prata strunt! svag, bräcklig gräset är frodigt tjock, fet sakerna Söök i futickona diin! Sök bland dina saker! fotspåren vrister nöjd och belåten fotspåren Hä syns fääla i snöön. Det syns fotspår i snön. i skick, ej handikappad Ha siir fäälo ut. Han ser ut att vara i skick. när slädföret tar slut förbaskat, förhärdat Nå voj föhääda hä! Oj, förbaskat! draperiet högsängsdraperiet giftig, råttföjift - råttgift ladugården, fähuset Tå va do på ditt föörasti! Då var du vacker och attraktiv! skräpar ner Va do föörar bakät dä! Så du skräpar ner efter dig! Till hemsidan |