|
som används i den lokala Pedersöredialekten och inte finns i ordlistor |
|
|
Två lika vokaler eller konsonanter - långt ljud (ex. assit) En vokal eller konsonant - kort ljud (ex. asto) ´l - tjockt L (ex. k´locko) (f.sv) = finlandssvenskt, (fi) = från finskan, (am) = emigrantsvenska |
|
| A a - o ha o ho aadeleis aa´le  aftost ajsar ajsona  ajs-haka  ajs-knoppa aggo akoderar alamoode a´lebess allt ifån sää anstaltar ankarstocka anträng armade assit asto astopapp a baa´lsöö´ls backbråte bada oov! badi baka bakät bankka barmficko bakätito baar i bringo basa bindona  biirung b´laasus b´liido b´liistrar b´lindviist b´liseera b´lisin blisn b´lädrar . borikuddo brannstaka brassar bringreimä  bråta  bråto. kliffto bräkas brännhesslona bröskoto buckar buckabässn butka bussi bygg ite byttpinn både båilar båis bårar bårnar båsar båse båsut båttnmjö´ltjä bäis bäk´la bäk´las bäk´le bäk´lo bär bärgar sä bärgand bäss´n bäälis böö´lo böjtil böllf´lugo böllo bö´ljot börro böu´lar böu´lsjuuko böuuko bööuk in böuuve |
A han och hon a a vari hiid? Har han varit hit? annorlunda Ha ä noo adeleis än aader! Han är nog annorlunda än andra! potatissättningsredskap som man drar upp fåror och myllar ner sättpotatisen med  Myllningsaale
för
att leda bort ytvatten på nysådd rågåkeri aftost – i går kväll (i en del byar används i kväis) smeker anordning som hästen drar släden med 
 slädtillbehör i
användningAjsknoppa finns på ajsona. det går vågor fast det slutat blåsa, hä ä gambä´l aggo beställer nedstämd fästing har arbetet färdigt, tå miin käring gaar å ligg har ho allt ifrån sä sa gubben gör eller donar vetebrödslängd andfådd förtretligt Nå voj armade! Äsch, så förtretligt! ytterst lite Så komparerar Erik Granvik ordet: Assit Sämber än assit Assitast assit granne grannhusbonden (ryssen) B fa tebaa´lsöö´ls - fa å skåda lischlbåne besöka en nyfödd i början av backen Far iväg! Stick iväg! Hä ä no badi hä! Det är nog svårt det! det som blir över när stockar sågas till bräder och plankor hä ä bakana efter Nu vart de bakät ijen. Nu blev de efter igen. banka som håller ihop lasset på langflaka bröstficka efterrätt är utan halsduk ett gärdsgårdsarbete: att värma grankvistar över öppen eld och vrida till vidjor att binda ihop gärdsgården med 
byrå smeknamn, vän eller kamrat blidväder (f.sv) visslar Bruka do bliister? Brukar du vissla? säkert Hä ä int na blindviist. Det är säkert. Det är utom allt tvivel. skadskjuten en blek person en häst med en vit strimma i huvudet, bläsa vajar Flaggo blädrar. Flaggan vajar. ko som kalvar eldgaffeln (f.sv) bråkar, busar Hej onga, slut te brass. Hej ungar, sluta bråka! remmen att dra ihop ränkerna med förkylning  olika linberedningsredskap har benen isär nässlorna ("Jag tror gräset är förbannat i år") -sa käringen satte ändan i brännhesslona.) brödspaden skjuter på Kom å buck på! Kom och skjut på! stångande gumse (f.sv) finkan (f.sv) Om du är full kommer polisen och sätter dig i butka. bussi kar – stilig man reparera den som får komma med till baa´lsöö´ls budet Föö både vidare! För budet vidare! vattentank högmodig, va to va båis pådä bökar Va bårar do tede för? Vad bökar du där för? osårar, böld strör halm under djuren halmen oredigt, ingen ordning No va he båsut te-de! Där var ingen ordning alls! begär, tigger filmjölk, lite filmjölk i filbunken fyller på med mjölk så löcknar fiile begär eller tigger benen Ta onda bäkla diin! Ta undan benen! oturas oförsiktig person oförsiktig kalvar, föder (om ko) åbäkar sig, är tillgjord Va bärga do dä? Vad åbäkar du dig för? vaar bärgand – klarar sig Vaar do int bärgand? Du klarar dig inte, om inte får som du vill? gumsen, baggen, bässen (f.sv) rullar runt bördan, t.ex. hö en böjtil - något stort och obändigt spyfluga getingbo en fuktig och blöt åker är böljo yvig storgråter En gallko har böulsjuuko. ovarsam när höet mockas in i en lada spöket (ålderdomligt) Till Hemsidan |
 |
|
