![]() |
|
|
|
|
||
|
Mitt vidare liv... Mitt
vidare liv var, och är, åtminstone lika intressant som både min
barndom och min ungdom tillsammans. Jag är ju som sagt både fiskare och
storviltsjägare och tycker mycket om djur. Jag var t.o.m veterinär
för en tid.
Det här var en av mina bättre jaktbedrifter. En femtontaggare som jag fällt alldeles på egen hand genom att strypa honom med mina ben.
Här
har jag dödat en elefant som jag fångat i en fälla. Det var kul. Mmm... Det blir
påfågel till mat! Här
var jag på jakt tillsammans med Harry. Harry hade med sig sin hund,
Bambi, som hjälpte till att jaga.
Här höll jag som bäst på att bryta nacken av ett djur.
Ett lite annorlunda sätt att jaga på. Jag hade en hemlagad pilbåge med blypilar fyllda med svavelsyra. Det lämnade en lite sur avsmak i köttet, men annars blev det bra.
Här
har jag fångat en stor fisk.
Det var just utanför kusten av Kanarie-öarna. Tyvärr så hakade
fisken sig fast i ett synnerligen opassligt ställe på kaptenen som
höll på med att urinera över däcket när jag skulle kasta tillbaka
fisken.
Det här kortet är från samma fiskeresa, men lite senare på kvällen. Det hade börjat blåsa och kaptenen låg ännu avsvimmad. Men en fisk till hade jag ju fått i alla fall...
Jag var
ju som sagt veterinär för en
kort tid, men jag förlorade jobbet efter en liten 'incident' med
arbetspolicyn angående bedövningspilar...
Jag dög tydligen inte som
veterinär, så jag försökte mig på en ny filmkarriär. Denna gång
tänkte jag fokusera mig mer på populära filmer och tv-serier. Under min resa i Indien började jag fundera över vem jag egentligen var. Vem är Hambo Tranlind? Jag påbörjade således en resa som gick ut på att finna mig själv...
I
tron om att jag var av fel kön, försökte jag en hel vinter vara
en kvinna. Det gick inte så bra. Visserligen var jag här på fotot
uppvaktad av två adelsmän från Turkiet, men jag var en pryd dam som
inte gick i säng med vem som helst.
Jag försökte också vara en av Hitlers adjutanter ett tag. Det gick inte heller så bra. Jag lärde mig att man inte kommer så långt i Tyskland när det enda man vet om det tyska språket är hur hundar låter.
Ett tag trodde jag att jag hade funnit mitt rätta jag, sen kom jag på att det var inte mitt jag, utan Stephen Kings. Skit. Sist och slutligen lyckades jag finna mitt rätta jag. Jag var ju Hambo!
fin. |
||
|
|
||