Baby Alexandra

BABY ALEXANDRA

Det var en onsdag klockan 22.25 som Alexandra kom till världen. Det var i juli och solen tittade fram bakom regnmolnen. Vår tös drog på smilbanden första gången vid en månads ålder och var vid 7 veckor ett riktigt charmtroll.





Vid två månaders ålder gillade Alexandra att bada, att sova på rygg med armarna uppåtsträckta, "mojen" (den kära nappen), när morfar visslade och när far sjöng. Det som fick henne ur humör var att lyftas upp ur badet och när "mojen" trillade ur munnen. Alexandra var spänstig och höll huvudet uppe redan vid 1.5 mån. ålder och hon ålade sig fram på skötbordet när hon var 2 mån. När baby Alexandra var tre månader började hon delta i diskussioner med olika ljud och skrattade när något var riktigt kul. Lite senare började hon upphäva glädjetjut med stark och gäll röst. I december när Alexandra var sex månader vände hon sig vant över på mage. På natten vände hon sig mest hela tiden och höll mor och far vakna. I denna ålder dök hon för första gången på babysim och verkade gilla det. Hon började krypträna så smått i sängen och var pigg och nyfiken. Folk tyckte att Alexandra var ett snällt barn och detta höll vi förstås med om! Första julen var vår tös klädd i röd sammetsklänning dagen till ära.





Alexandra, nästan 9 mån., har ett favorituttryck nämligen "kaa". Det kan sägas som ett utrop när man vill ha en sak eller lent som när man undersöker fars öron. På morgnarna står Alexandra i sin säng och uppmanar "ka-ka-ka" med gäll och uppfordrande röst. Alexandra säger också "dä" och pekar och ibland är hon orolig och då blir det "mam-mam-mam"! Musik tycker fröken om i denna ålder och gungar genast när man sjunger. Babyrytmik är skoj. Roligast är att gunga och klappa i händer. Hon utforskar nu gärna omgivningen på egen hand. Leksaker är tråkiga och sladdar är kul. På förmiddagen är fröken en solstråle och på eftermiddagen kallas hon ibland "gnällspik"… Alexandra är rätt tunnhårig ännu i denna ålder, men ljusa lockar tittar fram. Inga risgryn i munnen ännu och ögonen är mörka i en obestämd färg (blev småningom bruna). En dag den 10.6.1997 tog Alexandra sina första steg ute på vår gräsmatta och en ny värld öppnade sig för henne. Sommaren blev varm och det blev många plask i bassängen ute i trädgården. Alexandra var tydligt förtjust över att kunna gå och nästan sprang omkring, så ivrig var hon. Vi var ute vid Fäboda och vid sommarstugan och fröken trivdes bra vid strandkanten. I slutet av sommaren började Alexandra "prata" allt mer och ivrigare. Hon matade sin mjukishäst och dockan Lisa och sade "nam-nam". Hon härmade helst katt, hund, häst och höna och var tydligt förtjust i djur. De första riktiga orden var: mamma, pappa, lampa och hej! Alexandras speciella favorit var tidigt vår katt Freja.






"Med varje barn följer en möjlighet till en bättre värld. Den håller vårt hopp vid liv."

Utdrag ur dagbok över Alexandras första år


Tillbaka