Vid Fäboda strand

Vi vandrar långsamt i Fäbosanden
Det är en underbar sommardag
Här ligger fullt utav folk på stranden
som solar magarna och behag
Med bara fötter vi långsamt vadar
i vikens vatten som svalka ger
Här traktens ungar så glada badar
men du och jag blott varandra ser

Vi går i viken några minuter
där vattnet knappt upp till knäna når
På solvarm klippa vi sedan njuter
av jordgubbsskörden från täppan vår
Vi spanar över till Forsmans villa
och undrar om det finns någon där
Men vi ser ingen, allt verkar stilla
Kanhända hemma i stan de är

När vi har ätit vill gumman bada
Att bada hör liksom alltid till
Och sedan kan det ej heller skada
att jag går efter fast jag ej vill
Om det i början känns rätt förfärligt
är känslan skön när man kommit opp
Det varma vattnet var friskt och härligt
Jag ångrar ej att jag tog ett dopp

 

Vi värmer oss på den släta hällen
tills vår lekamen är torr och skön
Det går mot slutet på den här kvällen
i morgon far vi tillbaks till ön
Där son med hustru och gossen lilla
är på semester i lugn och ro
En kväll som denna är det ej illa
att i vår stuga helt ensam bo

Nu är det tid för att återvända
till vår Toyota och hemåt dra
I värsta fall kan det kanske hända
att vi sånt väder ej mer får ha
I minnet mitt vill jag ändå spara
den känsla som jag har känt i dag
när du och jag med varann fått vara
Det är en lycka av bästa slag

Gösta i juli 2002