Måndagsmorgon

Fast  klockan slagit åtta så får jag ligga kvar
en stund i varma sängen, jag täcket på mig drar.
Det känns ändå rätt härligt  att efter alla år
få stanna kvar i sängen och slicka mina sår

  På jobbet man sen länge sett mig som en relik
ifrån en svunnen tid med en kunskap rätt antik
Nu  talar man om  bredband  och digitala nät
Att linjen har en uppgift man inte längre vet

  Om allting skall fungera så borde man förstå
ge nätet bra resurser och erkänsla också
Ty som ett korthus faller vårt bolag ganska snart
om nätet får förfalla, det är väl uppenbart

  Kan inte man försvara sin plats tillräckligt bra
så får man gå åt sidan för dem som den vill ta
När man har blivit gammal behövs man inte mer
vad man i tiden utfört man inget värde ger

  Nu tänker säkert någon vad är det där för gnäll
Han fått vad han förtjänat nu bör han vara snäll
Han har fått  Vita Rosen och Maxen  likaså
Vad mer kan han begära, vad vill han ännu få

  Med hakan högt i vädret och hälsan i behåll
går jag ännu till jobbet, allt är under kontroll
ty ingen chef i världen får mig att gå på knä
jag säger vad jag tycker så får nån annan be

  Men stundom känner jag dock ett stänk av bitterhet
att jag har lagts åt sidan av dem som inget vet
Har man nån gång i livet haft fjädrar i sin hatt
som genom åren plockats, då blir man nog schack matt

 
När jorden har fullbordat runt solen än ett varv
då skall jag överlämna min arbetsplats i arv
till någon som är yngre och vackrare än jag
som kanske orkar kämpa ännu ett litet tag

  Men  inget är så viktigt som kärleken jag har
och fritiden jag äger och att jag än har kvar
ett samvete som säger att jag mitt bästa gjort
och att jag efterlämnar ett arbetsverk rätt stort

Gösta Björkgren

Halvtidspensionerad i november 2001