I soluppgången

Jag sitter ensam i soluppgången
en tidig morgon i sommartid.
Från trädens kronor hörs fågelsången
en gädda slår glatt här strax invid.
Så spegelblank ligger Hästöfjärden
ej någon krusning så långt man ser.
Finns det en skönare syn i världen
än sjö och himmel och sol som ler.

I purpurrött fjärdens vatten glimmar
det är en sällsam och härlig syn.
En and med ungar på fjärden simmar
och måsar skriker där högt i skyn.
Den friska luften är skön att andas
mitt sinne fylls av en stilla frid.
Snart stiger solen och dagen randas
en dag av många i sommartid.

 

Jag är som ett utav alla djuren
som bor och lever på denna ö.
Så överlämnade åt naturen
åt vädrets makter på fjärd och sjö.
När dagen kommer och vinden friskar
och vita gässen på fjärden gå
och nordanvinden vår ö hårt piskar
på södra sidan jag skydd kan få.

Gösta i sept. 2002