Handelsman
Jöns
Som liten grabb jag bodde
uti en landsortsby.
På Jesus alla trodde
hans nåd var alltid ny.
Där fanns det skog och ängar
och hästar, kor och höns.
Där mitt bland folk och drängar
fanns också handlarn Jöns.
På danser och på fester
han spelte skön musik
när han med sin orkester
uppträdde för publik.
Om dagen bakom disken
han sålde mat och spik.
Men han var hal som fisken
och ville snabbt bli rik
"Traktorer vill jag köra
allt ifrån H:fors hit.
Jag vet hur jag skall göra
det kostar ej en skit.
Småpojkar jag använder,
för jobbet får de mat
och när de återvänder,
finns pengar som på fat."
Men pojkarna var unga
och vägen den var lång
och ögonen blev tunga,
allt hände på en gång.
Nånstans i vägens diken
tog deras resa slut.
Jöns snopen och besviken
var fattig som förut.
"Nog är det som förbannat
det här går inte ann.
Nog finns det väl nåt annat
att göra", tänkte han.
" Ty rik man inte bliver
på ärlighet och dygd
Nej nu jag mig begiver
om natten i vår bygd."
"Jag varor med mig tager
sen hem till min butik
och fyller på mitt lager
då blir jag säkert rik
Sen har jag råd att dricka
mitt brännvin varje dag
Med pengar i min ficka.
blir allt blott välbehag,
|
Han hade inte turen
ty han blev genast fast
och sattes snart i buren,
där han fick stå sitt kast.
"Gott råd jag nu behöver,
nu gör jag vad som helst."
Och när hans straff var över,
då var han fri och frälst.
Och sen på bönemöten,
på knä för Herren Krist,
planerade han stöten
med omsorg och med list.
Om dagen lät han felan
frambringa Herrens lov.
Om natten tömdes helan
när hela bygden sov.
När han sen fått sin fylla
tog han sin gamla bil
och fyllde på sin hylla,
sen han kört många mil.
"Mig Herren nog bevarar
så att jag ej blir fast.
Min bön han nog besvarar
så jag får hem min last."
Men det gick inte länge
fast han båd svor och bad,
ty sådant fiskefänge
gör inte Herren glad.
Nu blev det skjuts tillbaka
till samma gamla bur,
ty man får galler skaka
ifall man ej har tur.
Nu många år har svunnit,
Jöns finns ren ovan där.
Vad han sen sist har hunnit
för mig förborgat är.
Men i sin Herres sköte
han smider nog en plan,
att efter detta möte
på nytt få tjäna Fan.
Gösta B den 1 jan 1998
|