Gunnels Sommarparadis

Nu sover den ännu, din stuga
och frusen är också din sjö
och träd och buskar sig buga
nedtyngda av is och snö

Allt har varit så här genom åren
under vintern så kall och lång
När stugan nu vaknar till våren
blir fågelkvittret en sorgesång

På stigen du trampat till stranden
kommer någon annan att gå
och grönsaks -och blomsterlanden
kommer ej mer din omvårdnad få

Så kall och vilsen är vinden
när den viner runt stugans knut
Solstrålen som värmde upp kinden
är ej längre så varm som förut

Sommarstugan för Gunnel har varit
en tillflyktsplats så viktig och stor
när hon nu över dödsfloden farit
kanske hon i en örtagård bor

I ett land som ej har nån plåga
ingen sjukdom längre som tär
där brinner alltid kärlekens låga
kanske möter hon Uno sin där.

Gösta Björkgren 01.02.2013