Den vilsne vandraren

En vilsen vandringsman på livets stig
går genom byar och städer
Kanhända möter han dig eller mig
talar om vind och om väder
Men när han gått är allt som förut
ingen som väntar vid vägens slut
varthän hans vandring än leder

Tusentals andra finns här i vårt land
som samma ensamhet känner
Fast deras vägar nog korsas ibland
vågar de inte bli vänner
Nej snabbt de hastar som om det fanns
någon som väntar nån annan stans
Från sina chanser de ränner

Ett litet sandkorn som vindarna bär
långt över okända vatten
är ej allena nej många de är
på väg med vinden vid ratten
När vinden mojnat är resan slut
Bland tusen andra nu vilar ut
ett korn som landat i natten

Bland alla tusenden finns det nog nån
som ej dig ger kalla handen
Se dig omkring och gå ej över ån
nej lossa hindrande banden
Du finner säkert någon som är
villig att vara dig riktigt när
som vill dig hålla i handen

Visst är det konstigt om vi inte kan
ta mera hand om varandra
visa en vänskap och en kärlek sann
och inte klaga och klandra
Att känna närhet för en sekund
kan skänka mening åt livets stund
den korta tid vi här vandra

Gösta Björkgren
9 april 2003

Musik Roger Lilja

Roggans Music