Lilla Söta Sol-Britt
Lilla söta Sol-Britt du och jag
levat med varandra dag för dag
under långa tider
tills vi nu omsider
åldrats har till kropp och anletsdrag
Vi var unga när vi fann varann
jag var stilig och du var så grann
du var rund om armen
och jag föll för charmen
dej jag ville ha och ingen ann
När vi sedan framför prästen stått
lovat trohet uti stort och smått
kunde jag ej ana
att vår levnadsbana
skulle bjuda oss så mycket gott
Barnen skänkte oss en lycka stor
först kom flickan, sedan hennes bror
de gav färg åt livet
och jag tar för givet
denna tid var lycklig för en mor
Men det var också en kamp och strid
När du kom från jobbet fanns ej tid
söka ro och vila
snabbt du måste ila
då tog alla hemmets sysslor vid
|
Men så snabbt
ock denna tid försvann
som en våg i tidens flod den rann
nu i kvällen sena
sitter vi allena
talar med och tittar på varann
Men jag trivs nog ganska bra ändå
ännu tåls du nog att tittas på
än jag känner lycka
då får andra tycka
vad dom vill, ty det är bara så
Nu vi båda går och hoppas på
att vi flera barnbarn än skall få
och att våra nära
som vi har så kära
skall få del av lyckan vår också
Slutligen min hyllning nu mottag
på din Annadag som är i dag
och med denna visa
vill jag nu bevisa
den som högst dig älskar det är jag
Skrivet till Annadagen den 9 dec. 2001
Grafik från Ninicolor
|