Än finns det tid

Jag tänker ofta på gångna tider
  alla åren som gått så fort
att även jag nu rätt sent omsider
får skynda på för att få nåt gjort
som är till nytta och har en mening
i dag som är och i många år
Jag får väl ändra nåt i min träning
om ej min uppgift skall bli för svår

Jag hör till dem som god hälsa äger
Jag har en vän som jag håller kär
En blick i spegeln mig ändå säger
att någon ungdom ej mer jag är
Nej obönhörligt går levnadsfärden
i nerförsbacke som alla vet
ty ingenting här i denna världen
kan fortbestå uti evighet.

Men under tiden kan jag få njuta
av sommarns sol och av vårens vind
och i min solstol mig bakåt luta
och känna vårbrisen mot min kind
Jag vill behålla allt vad jag äger
så länge som jag det bara kan
och något inom mig också säger
än lever gubben, än är jag man

Med dig vid sidan är lätt att vandra
du ger mig kärlek, du ger mig stöd
Vi två behöver ej se på andra
som kanske drabbats av tidig död
Ty optimister kan länge leva
och har rätt ofta en smula tur
Det gäller därför att eftersträva
att ändra tonen från moll till dur.

I dina ögon vill jag få läsa
en lust att leva och finnas till
Tillsammans skall vi runt jorden resa
Snart kan vi resa när helst vi vill
Kanhända stegen blir något tyngre
men vad gör det blott det framåt går
En förmån som vi ej haft som yngre
nu har vi tid och all tid är vår.

 

Gösta Björkgren i augusti 2002

 

 

 

Jag sitter och drömmer

 

Jag sitter och drömmer om tider som gått,

om med och om motgång som jag pröva fått,

om livet där hemma i barndomens dar,

om vänner och syskon, om mor och far.

 

Jag minns ungdomstiden hur ensam jag var.

Det fanns många frågor men inte nåt svar.

Hur skulle jag göra vart skulle jag gå?

Fanns någonstans lyckan för mig också?

 

På vägen från jobbet då hände en dag,

jag såg ett par ögon som gjorde mig svag.

Jag kunde ej glömma ens för en sekund

den strålande blicken och barmen rund.

 

Och tänk att ett under kan hända ibland.

Hon gav mig sin kärlek, hon gav mig sin hand.

Fast åren har gott har jag aldrig förstått,

att jag sådan lycka i livet fått.

 

Nu åren har gått, jag är gammal och grå.

Jag är innerst inne rätt lycklig ändå.

Vår kärlek är ung, den ej drabbats av rost.

Fast hösten är här har vi ingen frost.

 

Den dag som nu är kommer aldrig igen

Det är därför viktigt att utnyttja den,

ty livet är nu och de chanser vi har,

finns kanske i morgon ej längre kvar.

 

Gösta i sept. 2002