Lappo (fi. La'pua). 1. Härad af Vasa län, Finland, bestående af 11 kommuner med en areal af 3,419 kvkm. och 61,832 inv. (1908). — 2. Prosteri af Åbo ärkestift, omfattar 15 kyrkoförsamlingar med en landareal af 6,533 kvkm. och en folkmängd af 86,544 pers. (1908). — 3. Ett i svenskan fordom ofta brukadt namn på socknen Lappi (se d. o.). — 4. Älf, äfven kallad Nykarleby älf (f. Lapuanjoki), upprinner på Suomenselkä och bär namnet Pahajoki, tills den genomflutit Kuortane sjö. Den upptager sedermera fr. v. Nurmo å och fr. h. Kauhava å samt flyter med tämligen lugnt, af inga större forsar uppehållet lopp mellan bördiga slättmarker till Bottniska viken, där den faller ut omkr. 5 km. nedom Nykarleby stad. Utloppet är grundt, så att blott smärre lastbåtar kunna flyta upp till staden. Älfvens längd är 166 km, dess vattenområde 4,619 kvkm. — 5. Socken i Vasa län, vid ofvannämnda älf. Areal 802 kvkm. Befolkningen, finsk, 12,448 pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af l:a kl. Inom socknen finnes finsk folkhögskola. —
     L. var 14 juli 1808 skådeplatsen för en häftig strid. Efter det inträffade omslaget i krigsrörelserna ryckte finnarna framåt, ehuru mycket långsamt. För att komma i besittning af den viktiga tvärvägen från Vasa öfver Lappo till Lintulaks tillät fältmarskalk Klingspor general Adlercreutz att anfalla ryssarna vid Lappo. 14 juli anföll Adlercreutz med 5—6 tusen man den något underlägsne Rajevskij, som stod i en ofördelaktig ställning framför älfven, som i västlig riktning rinner genom Lappo. Ryssarnas högra flygel var den farligaste, emedan återtåget utgick ur den och de anfallande lättast kunde närma sig densamma. Anfallet mot denna flygel uteblef dock i själfva verket, under det von Döbeln med björneborgarna öfver släta fältet gick till anfall mot ryssarnas vänstra flygel. Ryssarna drogo sig åt höger, togo en ny ställning med ändrad front, anföllos i fronten och drogo sig i rätt god ordning tillbaka ända till Alavo. De hade förlorat 400 man, finnarna 180.

<Tillbaka>