Terjärv Hembygdsförening.

 

 

 

 

Historik

Att ge en kort överblick av föreningens verksamhet är svårt eftersom mycket har hänt inom föreningen. Tyngdpunkten i denna korta historik ligger på själva hembygdsgården och det kringliggande området med alla byggnader.

 

Föreningen planeras

Redan år 1931 fanns en tanke om att grunda en hembygds- och fornminnesförening i Terjärv. Man utsåg en kommitté som bestod av kyrkoherde Isidor Eriksson, Elis Granholm och Albin Wickman. J.E Hästbacka och A Hedlund skulle med "råd och dåd" hjälpa kommittén att föra frågan framåt om bildandet av föreningen.

 

Föreningen konstitueras

Frågan av bildandet av föreningen lades vilande vid flera tillfällen och inte förrän 1945 grundas föreningen. Föreningen konstituerades vid ett allmänt möte vid kommunkansliet i Terjärv den 29. oktober 1945. Då beslöts bland annat följande: "Föreningens namn fastställdes till Terjärv Hembygdsförening rf." "Föreningens ändamål är att tillvarataga och vårda minnen av gången tid och fäderneärvd kultur i Terjärv Socken". "Föreningen upprätthåller museum för hembygden som genom insamlade föremål, bilder, uppteckningar, skrifter, gjorda modeller och rekonstruktioner försöker ge en åskådlig, verklighetstrogen och sammanfattande kunskap om livsvillkoren, egenarten och framstegen i hembygden."

 

Tomt, bygdegård och andra byggnader

1948 beslöt styrelsen för hembygdsföreningen att köpa en tomt av firma Granholm & Kåll.

1951 beslöt styrelsen att börja bygga en bygdegård och för ändamålet inköpa en bondstuga. Man beslöt inköpa Uno Granbackas gård i Granöby till ett pris av 350 000 mk.

Det fanns olika åsikter om var gården skulle placeras på den inköpta tomten. Vid ett sammanträde då man diskuterade gårdens placering framkastades ett förslag att en gård på Manderbacka skulle lämpa sig bättre för föreningens behov.

Man beslöt att införskaffa gården från Manderbacka och den stuga som hembygdsföreningen ägde såldes åt Terjärv Hemslöjdsförening 1953. För att finansiera bygget tog föreningen ett banklån samt igångsatte en storinsamling av pengar, stock och säd samt ansökte om bidrag från olika företag i de närliggande städerna.

1953 timrades byggnaden upptill vattentaket och sommaren 1954 återupptogs byggnadsarbetet varvid nya fönster insattes, trossbottnar insattes i hela byggnaden, murning av en öppen spis samt inredning av två rum m.m. Byggnadsarbetet fortsatte och man byggde ett mellantak på gården, ett vindsrum byggdes där emigranter kunde övernatta då de var på besök.

Under 1959 utfördes en hel del byggnadsarbeten, såsom brädfodring på framsidan, murning av en öppen spis i storstugan. Man ansåg det viktigt att få gården och tomten i gott skick före lantbruksutställningen den 9-10 juli 1960.

År 1960 iståndsattes storstugan och sidokamrarna i hembygdsgården. Under lantbruksutställningen besöktes hembygdsgården av ett stort antal gäster, bland annat besökte landets president Kekkonen hembygdsgården.

1967 inköptes ett loft från Härmä till ett pris av 1000 mk och under sommaren uppfördes loftsbyggnaden med talkokraft.

1968 skrevs ett 50 årigt arrendeavtal med kommunen och föreningen fick tilläggstomt som ger utrymme för nya satsningar.

1978 färdigställdes hembygdsgårdens textilrum.

1990 uppfördes tjärbrännarpörtet Tjärebo på sin ursprungliga plats i Larsmo utskogar på naturstigsområdet.

1991 Hyresavtal med Karlebynejdens Sparbank i Terjärv var till påseende. Uthyrningen gällde gamla kassavalvet och intilliggande förrådsutrymme.

1992 ingicks ett avtal mellan kommunen och Terjärv hembygdsföreningen om disponering av markområden. Hembygdsgården får disponera lägenheterna Sjöboda, Hemliden och Sparbankstomten. Lägenheternas areal är sammanlagt 4.910 m2 .

1992 diskuterades det inom föreningen användandet av området, där man eventuellt skulle uppföra en torpstuga, smedja, fähus, stall och en ria.

1993 beslöt man att den ria som donerats av Algot Bexar vid Kovas skall transporteras till området vid hembygdsgården. Ett soldattorp har donerats till föreningen av Stig Sandell (Naima och Uno Sandells stuga vid Pilkkabacka)

1995 Nedmontering och flyttning av soldattorpet till hem- bygdsgården,uppmonterat och invigt

1995 Föreningen deltar aktivt för att förhindra att gravkällaren från 1600- talet i Hästbacka by rasar ihop.

1996 Byggnadstillstånd för rian erhålls. Sädesboden flyttades i linje med loftet och de andra byggnaderna. Soldattorpet Klang invigdes 6 juli.

1997 Terjärv Lokalhistoriska arkiv bildas.

1997 Rian flyttades och pärtspikantalko hölls i augusti 1997 med ett trettiotal deltagare.

1998 Den av Raija och Göran Söderudd donerade ladan som skall omvandlas till smedja erhöll byggtillstånd. Smedjan invigdes 5 september.

1999 En brunn med vindtroodo iordningställdes vid hembygdsgården.

2000 Hannusas Annas stuga vid Sarjärv inköptes och flyttade 2002 till sin ursprungliga plats vid Höbäcken.

2000 Bygglov erhålls för ett bygge om 12x8m. Lantbruksmuseet invigs 16 september.

2003 Hannusas Annascentret färdigställdes, TUF:s sommar- teater ,Balladen om Hannusas Anna uppfördes på platsen.

2004 invigdes nya raststugan Annebo II vid Sarjärv istället för den nedbrunna.

2006 Martins Apotek invigdes på hembygdsdagarna av Martin Backholm som donerat de flesta föremålen till apoteksmuseet.

 

Böcker, artiklar och film

Sedan 1962 har föreningen gett ut tidningen Släkt och Hävd. I tidningen hittar man artiklar om släktforskning, händelser och personer som har anknytning till Terjärv.

1965 beslöt föreningen att deltaga i framställningen av en hembygdsfilm. 1970 visas hembygdsfilmen för första gången på kyrkoby skola inför ett överfullt hus.

1971 Hembygdsfilmen är helt färdig och premiärvisades i Småbönders folkskola och i Ungdomshemmet i november. Filmen som är 2 h och 15 min innehåller fyra avsnitt: - Terjärv i gången tid, - bildsvep över Terjärv, -Näringar, industrin och dylikt och - kommunen, församlingen och olika föreningar.

1991 utkom boken Hemmafront och Stridslinjer.

1994 Föreningen bestämde att de på föreningens ansvar skulle ge ut en diktbok Valda dikter av Uno Sandkulla.

2005 Föreningen fyller 60 år och en festskrift över föreningens verksamhet ges ut på hembygdsfesten åt festdeltagarna.

 

Kommittéer och grupper

Under årens gång har en mängd olika kommittéer funnits. Detta utgör ingalunda en heltäckande upplysning av vad som hänt inom föreningen utan dessa ger en glimt om vad som hänt i föreningen under de gångna åren och hur mycket tid som satts ner på att bevara hembygden och dess historia.

1949 tillsattes följande kommittéer:

En kommitté som skall tillvarataga museiföremål och uppgöra förteckning av dem, en byggnadskommitté, en kommitté för naturskydd och hembygdens förskönande, en kommitté för arkeologisk forskning, en programkommitté, en serveringskommitté, en kommitté med uppgift att anteckna och samla gamla talesätt, historier, sånger m.m.

1952 fick försköningskommittén som uppgift att snygga upp bygden inför Olympiska spelen.

1969 Släktforskarna ansluter sig som en undersektion till hembygdsföreningen.

1972 Utsågs en kommitté med uppgift att samla stoff för en Terjärv Historik.

1979 utsågs en kommitté som skulle utforska förekomsten av gamla jordbruksredskap och alla slag av bruksföremål (museiföremål) i bygden.

1980 Katalogisering av fornföremålen i hembygdsgården. Mellan 550 och 600 föremål katalogiserades.

1981 En byggnads- och talkokommitté samt en fornminneskommitté tillsattes.

1983 Höbäck-Sarjärv naturstig invigdes.

1991 Tillsattes en kommitté som skulle föra frågan vidare om att resa en minnessten över Terjärvbor som var inkallade i kriget.

1994 museiverket visade intresse för att undersöka några stenåldersboplatser i Terjärv och för detta ändamål utsågs en kommitté som skulle hjälpa museiverket.

Nabba forskargrupp har utfört ett omfattande arbete och har bland annat utmärkt 60 fornlämningar med informationstavlor. Gruppen har också utmärkt 160 tjärdalar. Minnesstenar har utplacerats på 21 forna soldattorp