FLUNSSA.

 

ALLT ÄR SLUT, DET FINNS INGET HOPP.

SNOREN RINNER OCH FEBERN SKAKAR MIN KROPP.

VAR SKALL DETTA HEMSKA ELÄNDE SLUTA.

KANSKE BORDE DOKTORN GE MIG EN SPRUTA.

 

I MITT BRÖST SÅ BÖRJAR ÄNNU HOPPET GRO,

ATT FÅ VANDRA TILLBAKS PÅ LIVETS BRO.

OM MAN SIG EN RIKTIG FUNDERARE TAR,

KANSKE MAN NOG PÅ JORDEN ÄNNU STANNAR KVAR.

 

AV EN VANLIG FÖRKYLNING NOG INGEN DÖR,

FAST MAN SIG NOG I SÄNGEN HÅLLA BÖR.

MED GOTT HUMÖR OCH LITE ASPERIN,

OM NÅGRA DAGAR ÄR NOG FORMEN ÅTER FIN.

 

28/2-97

Göran Långbacka