Februari

 

Februarisolen, över horisonten har nu stigit opp

ännu kall och frusen, ger oss på nytt ett hopp.

Till glimmande guld förvandlas nu naturen,

förtrollad av dess kalla sken, vaknar fåglarna och djuren.

 

Ännu dröjer vårens grönska, med vattenporl och fågeIsång

Snö och vinterkyla, styr nu livets gång,

Men februarisolens gyllene sken, blott för ett litet ögonblick

när över horisonten den sig höjde, min tanke nu till sommarn gick.

 

Kvärnlindo, som i dvala ligger bäddad i ett täcke utav snö.

Kanske någon fågel, där sig söker mat, av trädens frö.

Vattnet under isen, rinner tyst och stiIIa som om det inte fanns.

Inga vågor nu vattnet krusa, nu gör forsen ingen yster dans.

 

Nog skall väl tiden ännu komma, med sol och fågelsång

om vi orkar vänta och låta tiden ha sin givna gång.

Fåglarna skall nog ännu sjunga och solen värma oss.

fast i den kalla norden, vi råkar befinna oss.

Göran.