24.04.2003

Svenska Österbottens Biodlare r.f.


Varroa

Varroa

Historia

  • påträffades första gången 1904 på Java som parasit på det indiska biet.
  • Japan 1909, på det indiska biet.
  • bytte värd troligtvis kring 1915, bytet med säkerhet bekräftat 1958.
  • spred sig i Sovjetunionen framtill 1965.
  • Rumänien 1975, Tyskland 1977, Finland 1980.
  • nu över hela världen.
  • det indiska biet:
    • ett balanserat värd-parasit förhållande, dödar inte värden.
    • varroan förökar sig huvudsakligen i drönarceller.
    • bina upptäcker besmittade celler p.g.a lukten på varroans kutikula och öppnar dem ==>förökningen störs.
    • i arbetarceller föds endast ett fåtal varroaindivider som kan föröka sig vidare.
    • det indiska biet förmår putsa sig själv och andra från varroa.
    • kan skada varroakvalstret

Varroans livscykel

Varroans livscykel

Biologi och diagnostisering Till början av sidan

Biologi

  • Utseende
    En könsmogen hona är rödaktigt mörkbrun glänsande oval på bredden, ca. 1,5 mm stor. Sköldens kanter är försedda med styva hår med vilkas hjälp kvalstret håller sig fast i biets hårbeklädnad.

  • Livscykel
    • honan går in i en yngelcell strax innan den täcks.
    • gör ett mathål i larven och håller hålet öppet.
    • efter 60 - 70 h lägger hon ägg i cellens övre kant.
      • ur ägget kläcks en liten rund och ljus hane som inte påträffas utanför cellerna.
    • honan lägger ägg var 30:e timme ==> honor.
    • hanen parar sig med honorna efterhand som de blir könsmogna.
    • de sist födda kvalsterhonorna hinner inte bli könsmogna före biet kryper ut, de är ljusa.
    • kvalstret föredrar drönaryngel.
    • efter att biet krupit ut söker kvalstren upp amningsbina

Skadebild Till början av sidan

  • på ett vuxet bi hittar man kvalstret oftast på bakkroppens undersida mellan segmenten.
  • kvalstret suger hemolymfa ==> försvagar motståndskraften mot sjukdomar ==> förkortar livslängden.
  • missbildningar hos bina.
  • oroliga bin.
  • kvalstret sprider sjukdomar.
  • dålig övervintring, långsam vårutveckling

Spridning

  • felflygningar och röveri, t.o.m 2000 kvalster/vecka.
  • vandringsbiodling, import av bin och drottningar.
  • med biutrustning sprids kvalstret inte.
  • kvalstret lever högst två dagar utan värd

Diagnostisering

  • upptäcks i begynnelsestadium genom nedfallsmetoden

Nedfallsmetoden Till början av sidan

  • en ram gjord t.ex. av 10 x 25 mm ribbor över vilken man spänner ett nät med grovleken 2 - 3 mm.
  • under nätet läggs ett vitt styvt papper eller ett plast eller en vitmålad kovalevy.
  • man bör förhindra att myror kan ta sig in på bottnet.
  • genom att räkna de kvalster som fallit ned på bottnet (=nedfallet) kan man uppskatta smittograden.
  • sätts under en kupa i en veckas tid.
  • man räknar antalet nedfallna kvalster och delar med antalet dagar = dödlighet/dygn

Uppskattning av smittograden

  • det totala antalet kvalster = Dödlighet / Dygn * 135
  • under säsongen tiodubblas kvalsterpopulationen.
  • Riktvärden för när bekämpning påbörjas
Kvalster / dygn Smittograd Bekämpningsbehov
0 - 1 Ytterst svag Inga åtgärder
2 - 10 Svag Om 1,5 månader
11 - 30 Måttlig Om ca 2 veckor
> 31 Kraftig Genast

Tröskelvärde för ekonomisk bekämpning Till början av sidan

  • behandling på hösten säkerställer följande säsong.
  • krävs att man följer med nedfallet för att kunna uppskatta behovet rätt.
  • tumregler:
    • ett nedfall på över 2 kvalster/dygn i början av juni ==> skötselåtgärder.
    • ett nedfall på över 3 kvalster/dygn i aug.-sept. ==> bekämpning.
  • bekämpningsmetoden utgår från bigårdens mest besmittade samhälle.
  • uppföljning med granskningar varje år.

Bekämpningens effekt

  • 14 dagar efter bekämpning ==> nedfallet högst 2 st/dygn.
  • om nedfallet är större än 2 st/dygn bör ny bekämpning tillgripas eller skötseltekniska åtgärder genast på våren.

Allmänna skötselmetoder Till början av sidan

  • ha endast friska kraftiga samhällen.
  • ung drottning.
  • låt samhällena bygga mycket ==> nytt kakverk.
  • gör avläggare

Bekämpning av varroa

Varroapopulationens utveckling utan bekämpning

1981 sattes 25 kvalster i samhällena. Nedfallet sommaren 1983 steg till nästan 40 st/dygn. Vintern 83-84 dog de två första samhällena. Följande sommar var nedfallet ca 110 st/dygn, och samhället dog på hösten. Rosenkranz & Engels 1985

Skötseltekniska metoder Till början av sidan

  • Byggram (Drönarram).
    • en byggram placeras invid yngelytan.
    • as bort när ynglet är täckt, fryses eller förstörs på annat sätt.
    • upprepas 2 - 3 ggr ==> minskar antalet kvalster med 50%

Fångstram (Pyyntikakku)

  • besmittade yngelkakor avlägsnas.
  • om byggram används kan fångstramen fungera som enda bekämpningsmetod.
  • tidpunkt: slutet av juni.

Metod Till början av sidan

  • drottningens äggläggning begränsas till en ram försedd med spärrgaller för 7 dagar, kontroll för ev. viseceller.
  • efter detta flyttas drottningen till en andra fångstram, första blir i kupan för att täckas, viseceller avlägsnas.
  • efter sju dagar avlägsnas den första fångstramen som nu är täckt, den andra fångstramen blir i kupan och drottningen sätts på den tredje fångstramen.
  • efter sju dagar befrias drottningen (eller byts ut), den andra fångstramen avlägsnas och den tredje blir i kupan.
  • efter sju dagar avlägsnas även den tredje fångstramen.
  • Fördelar:
    • inga rester, inga resistensproblem.
    • yngelavbrottets fördelar.
  • Nackdelar:
    • trång tidtabell, arbetssam

Kemiska metoder Till början av sidan

  • Fördelar:
    • lätt att använda.
    • effekten nästan 100 %.
    • säker.
    • en åtgärd om året.
    • tämligen ofarlig för bin och användaren.
    • inga doseringsproblem.
  • Nackdelar:
    • bekämpningsmedelsrester i biprodukterna.
    • produkternas höga anseende som kvalitetsprodukter och naturprodukter vacklar.
    • resistenta kvalsterstammar.

Apistan Till början av sidan

  • enda godkända medlet idag.
  • aktiv substans: tau-fluvalinat indränkt i PVC-remsor.
  • fäster på bina och sprids genom kontakt.
  • dödar kvalstren genom kontakt

Bruksanvisning

  • efter skattning sättes 2 remsor i yngelavdelningen i 4:e och 8:nde rammellanrummet och i närheten av foderlådans öppning.
  • i ett samhälle som övervintras på två lådor i den andra lådan
  • i små avläggare hinner 1 remsa i mitten till.
  • remsorna avlägsnas efter 6 - 8 veckor.

Fördelar:

  • snabb och lätt att använda.
  • effekt 98 - 99%.
  • ofarlig för användaren och bina

Nackdelar:

  • dyr.
  • rester, resistenta kvalster

Rester

  • Direkt i honungen:
    • bekämpning vid fel tidpunkt.
    • fel dosering.
    • behandling utan behov.
  • Rester i vaxet:
    • bekämpningsmedlena är fettlösliga.
    • fluvalinat > brompropylat > kumafoss.
    • det medlet som binds sämst i vaxet ansamlas lättast i honungen.
    • AVLÄGSNA bekämpningsmedlet ur kupan DIREKT efter bekämpningen! Om remsorna blir i kupan över vintern, stiger restvärdet i vaxet över 10 mg/kg!
  • Indirekta rester i honungen:
    • vaxets kvalitet påverkar honungens kvalitet ==> vaxsmulorna bör avlägsnas ur honungen.
    • bekämpningsmedelsrester i vinterfodret, vilket kan leda till rester i försommarhonungen.
    • > 1 mg/kg rester i vaxet leder till rester i honungen (gäller Apistan).
    • i tyska vaxbotten 2,9 mg/kg fluvalinat, i finska hittills < 1 mg/kg

Resternas problemområde Till början av sidan

  • p.g.a bekämpning är vax utan rester ovanligt.
  • vaxet kan inte renas, genom vaxsmälterierna förs resterna även till andra odlare.
  • om det bekämpas i fortsättningen på samma sätt hinner nybygget inte till att minska restvärdet.
  • om restvärdet > 10 mg/kg är ramarna och samhällena mycket förorenade.
  • då bekämpningen upphör sjunker restvärdet med 10 - 20% /år

Resistens Till början av sidan

  • en organisms förmåga att tåla en bekämpningsmedelsdos som dödar största delen av samma arts individer.
  • Resistensmekanismer:
    • organismens beteende förändras.
    • kutikulan blir tjockare vilket gör att aktiva substansen inte kan tränga igenom.
    • kroppen spjälker eller förstör den aktiva substansen.
    • målet på vilket aktiva substansen verkar förändras.
  • Hur uppstår resistens:
    • konstant närvaro av aktiv substans.

     

Hur kan man förhindra att det uppstår resistens Till början av sidan

  • bedöm behovet av bekämpning.
  • sprids pga människans handlande.
  • undvik importera bin.
  • undersök drottningarna och ta livet av följebina.
  • resistens uppstår snabbare om effekten måste vara stor och man alltid använder samma medel.
  • var noga med vaxets kvalitet.
  • följ bruksanvisningarna:
    • Apistan remsor får inte lämnas i kupan över vintern.
    • vaxets bekämpningsmedelsrester kan bli för höga.
    • gör ej egna experiment.

Om bekämpningen inte fungerar

  • försök med ett annat bekämpningsmedel.
  • meddela Finlands Biodlares Förbund r.f.

Alternativa metoder Till början av sidan

Otaliga metoder finns, den bästa är ännu ouppfunnen.

  • myrsyra
  • meiramolja och myrsyra
  • oxalsyra
  • mjölksyra

Fördelar:

  • inga bekämpningsmedelsrester i biprodukterna.
  • resistens uppstår ej så lätt.
  • billiga.

Nackdelar:

  • arbetsamma.
  • svåra att dosera, fara för användaren och bina.
  • flera behandlingsgånger, varierande effekt.

Allmänt om myrsyrabehandlingar Till början av sidan

Syran frätande, använd skyddsutrustning!

Skyddsutrustning:

  • skyddsglasögon och syrafasta handskar (PVC).
  • långärmad skjorta, plastförkläde.
  • vatten för sköljning, ifall man får i ögonen sköjs de med rikligt med vatten och man uppsöker läkare.
  • används ej i slutna utrymmen.

Utrustning:

  • gammal Perizinflaska
  • mätpipett 50 ml
  • gummipumpett
  • medicinspruta 100 ml och 1/8” PVC slang
  • Bovivet-spruta, pipförsedd kanna

Utspädningar:

  • häll alltid syran i vattnet!
  • 0,3 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,3 l 65 % syra
  • 0,4 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 1,4 l 60 % syra
  • 4,6 l vatten +1 l 85 % myrsyra = 5,6 l 15 % syra

Notera vid myrsyraanvändning Till början av sidan

  • verkar både mot varroa och trakékvalstret.
  • effekt på kvalster i täckta celler.
  • förluster av drottning och bin möjliga.
  • botten och ventilationsöppningarna stängs.
  • flustret helt öppet, temp. över 13° C.

Rester i vinterfodret

  • halveringstid 9 veckor, på våren snabbare.
  • i försommarhonungen naturlig myrsyreinnehåll 30 mg/kg, granhonung 400 mg/kg.
  • på våren efter behandling 60 - 95 mg/kg i försommarhonung.
  • tillåten mängd i honung 1840 mg/kg.
  • Resultatet varierar beroende på omständigheterna och metoderna!

Punktbehandling med Wettex-disktrasa Till början av sidan

Material: Wettex-trasa, 65 % myrsyra
Tidpunkt: aug.-sept vid första utfodringen eller efter skattning
Antal behandlingar: 4 gånger med fyra dagars mellanrum
Utförande: samhälle på en låda 25 ml syra, samhälle på 2 lådor 40 ml syra trasan sätts då på den övre lådans ramar
Effekt: i genomsnitt 78.9 % (Korpela)
Fördelar: billig och snabb
Nackdelar: ojämn effekt, drottning- och biförluster

Nuuteros metod Till början av sidan

Material: petriskål, amningsskydd, AIV-2 lösning eller 65 % myrsyra
Tidpunkt: efter honungsskörden
Antal behandlingar: 3-4 gånger med fyra dagars mellanrum
Utförande:

åt en låda 25 ml, åt två lådor 40 ml.

en öppen petriskål skuffas in genom flusteröppningen till kupans mitt avståndet mellan bottnets och ramarnas nedre kant minst 15 mm, helst 50 mm 70 % syra bättre ?

Effekt:  
Fördelar: mycket billig och snabb
Nackdelar: ojämn effekt, drottning- och biförluster

Krämer metoden Till början av sidan

Material: insulitskiva 10x170x250 mm, plastslang eller påsar, 85 % myrsyra, 15 mm rund stans, fyra lister eller ram
Tidpunkt: genast efter första utfodringen i 7 dagar + efter utfodringens slut i 14 dagar, eller 21 dagar, behandling i september
Antal behandlingar: två eller en
Utförande:

Skivan dränks in med 250 ml syra och sätts in plastpåsen och förvaras kallt med stansen stansas hål på båda sidorna enligt tabellen.

  7 dagar 14 dagar 21 dagar
1 låda 4 13 11 -14
2 lådor 7 18 17 - 19

Avdunstningen kan ökas genom att öka antalet hål. Skivan sätts på ramarna med lister emellan. På skivan sätts ytterligare lister och sedan en värmeisolerande skiva. I augusti kan man hänga in skivan bredvid yngelutrymmet

Effekt:  
Fördelar: jämn effekt, avdunstningen reglerbar, billig
Nackdelar: drottning- och biförluster, arbetsam

Nassenheider-avdunstare Till början av sidan

Material: 1 eller 2 avdunstare,60 % myrsyra
Tidpunkt: efter skattning 10-14 dagar en andra gång 10- 14 dagar i september eller i början av september och tre veckor framåt
Antal behandlingar: två eller en
Utförande:

För en kort behandling 100 ml syra. För en lång behandling behållaren full och skivan och locket på plats. Placeras bakom den första yngelfria ramen i ett samhälle på två lådor sättes två avdunstare. På sommaren en liten och på hösten en stor avdunstningsskiva. Kontrollera efter 2-3 dagar avdunstningen. Dagsdos 7-10 ml, avdunstningen kan minskas genom skivan

Effekt: > 85,6 % (Korpela)
Fördelar: jämn och god effekt, avdunstningen kan regleras
Nackdelar:

drottnings- och biförluster, dyrare

Apidea-skiva Till början av sidan

Material: Apidea-skiva, 65 % eller 85 % myrsyra, två lister 10x10x330 mm
Tidpunkt: första behandling efter utfodringsdos och den andra efter fyra veckor
Antal behandlingar: två
Utförande:

hålskivorna ut, 1 avdelning kupa 120 ml , 2 avdelningar 130 ml, hålskivorna på plats. Ställ in skivans storlek 1 avdelning: 35m², 2 avdelningar: 55 cm². Korrigeringsvärden enligt max. temperatur: över 25°C minska 10 cm², under 18°C öka 10 cm²

uppifrån 65 % syra
underifrån 85 % syra

Skivan sättes på lister med hålen nedåt på ramarna eller på kupans botten med hålen uppåt under nätbottnen.

Effekt:  
Fördelar: jämn och god effekt, avdunstningen lätt att justera, snabb
Nackdelar:

drottning- och biförluster • användning från bottensidan dyr

Allmänt om oxalsyra

  • oxalsyra verkar inte på kvalster i täckta yngelceller
    • utan yngel 98 % effekt, med yngel 30-40 %
  • giftigt: speciellt oxalsyradimma
  • halv- eller helmask med gasfilter
  • oxalsyradroppning är en ny metod

Oxalsyraspraying Till början av sidan

Material:

sprayflaska, oxalsyredihydrat.

Lösning: 7.5 g oxalsyradihydrat och 100 g socker löses i 100 g vatten.

Tidpunkt: om den naturliga kvalsterdödligheten i juli är över 3 kvalster/dag, behandling efter skattning.
I september över 8 kvalster/dag då ges en andra behandling. Behandla då det inte finns yngel i kupan
Antal behandlingar: 1-3 (på hösten endast en gång)
Utförande:

de på ramarna sittande bina sprayas med 3 - 4 ml oxalsyralösning/ramsida • temperaturen över 5°C

Effekt:  
Fördelar: god och jämn effekt, billig
Nackdelar:

arbetsam, bina kyls ut

Oxalsyradropp Till början av sidan

metoden undersöks ännu!

Material:

Perizin-flaska, plasthonungsburk, vattenfri oxalsyra, socker.

Lösning: 7.5 g oxalsyradihydrat och 100 g socker löses i 100 g vatten.

Tidpunkt: yngelfritt skede då temperaturen är över 10°C .
Antal behandlingar: 1
Utförande:

lösningen droppas på bina 4ml/ rammelllanrum, dock högst 40 ml/samhälle.

Effekt:  
Fördelar: jämn effekt, snabb och billig
Nackdelar:

bina kyls ut

Andra alternativa metoder

  • Meiramolja och utspädd myrsyra
    • testas som bäst i Tyskland och försöken verkar lovande
  • Mjölksyradimma
    • 15 % , 5-8 ml/sida, 4 ggr/år

Förädling av ett varroaresistent bi Till början av sidan

Allmänt

  • varroaresistenta stammar finns exempelvis i Uruguay och Tunisien.
  • i de syd-amerikanska stammarna finns ofta afrikanska rasers påbrå.
  • miljöfaktorer, lägre fruktsamhet, olika kvalsterstammar.

Val av varroaresistenta samhällen Till början av sidan

  • det viktigaste är att mäta graden av kvalsterangreppen.
  • kvalstergaller under samhället, skydda samhällena mot myror.
  • behandling med Apistan eller Nassenheider avdunstare så fort som möjligt efter skattningen.
  • Apistan: 7 dagar efter om < 500 kvalster behandla i 14 dagar om över 500 i 28 dagar.
  • under behandlingen och 2 veckor därefter räknas kvalstren med 7 dagars mellanrum.
  • mätning av den naturliga kvalsterdödöligheten i oktober berättar samhällenas kvalstermängd.
  • ge likadana förutsättningar åt samhällena.
    • undvik felflygningar.
    • flytta inte yngelkakor.
    • ge likadana möjligheter åt samhällena att bygga drönarceller -> drönarram.
    • undvik svärmning, försök få drottningen att lägga ägg i jämn takt.

Bedömning av det hygieniska beteendet Till början av sidan

  • nåltest.
  • 10 x 10 cellers schablon.
  • hel kaka med täckt yngel som ej får vara äldre än att ynglet har ljusröda ögon.
  • hörncellerna märks ut med svart tusch.
  • stick med en nål i botten på cellerna.
  • ramen sätts tillbaka i kupan.
  • räkna efter 12 - 18 h antalet öppnade celler.
  • testa alla samhällen samtidigt och 3 gånger/vecka.

Bedömning av städningsbeteendet

  • samla in några veckor innan bekämpningen ca. 20 kvalster och undersök huruvida kvalstren är skadade.

 

Översättning till svenska: Camilla och Stefan Elf

 

Publicerat med tillstånd av Finlands Biodlares Förbund r.f.

Kaserngatan 26 C 34
00130 Helsingfors

e-post: sml@sci.fi

Telefon +358 9 661 281
Fax +358 9 661 283

Till början av sidan